18 februari 2009

#1



Jag ser med häpnad att jag pratat om Maiden hund och Blända katt flera gånger i bloggen. Men jag har ännu inte sagt något om Enzo. Fastän det är han som är bäst, mitt hjärtas kung - my number one. För alltid, stjärnstopp!

Enzo var först och kommer alltid att vara det. Jag fick det stora förtroendet att ta hand om honom när han som tvååring inte trivdes i det nya hemmet som hans första matte flyttat till och med den katt som redan bodde där. Jag är så tacksam att hon frågade. Innan Enzo kom till oss hade jag inte riktigt vetat att djur var viktigt för mig. Men han har lärt mig hur starkt bandet kan vara.

Han är sju år nu. En otroligt vacker katt som alltid håller huvudet högt. En liten diva. Han kan gå med på en påtvingad kram, men bara med den där attityden som en tonårskille som blir kramad av sin mamma: "okej, men nu räcker det". Han väljer själv när det ska kelas.

För snart fyra år sedan höll vi på att förlora honom. Han hade svalt en grej som fick opereras bort. Efter operationen slutade han äta, och jag minns hur jag fick tvångsmata honom med korn efter korn medan han skrek att han inte ville. Själv fick jag kämpa med tårarna. Han höll på att tyna bort, det var knappt något kvar av honom. Men en kväll när redan jag börjat tro att det var för sent satte han sig och åt själv. Sedan vände allt. Fortfarande kan jag sitta och titta på honom när han äter, och känna en enorm tacksamhet att han lever.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Åhh min lilla Enzo!! Eller din nu förstås. Är så glad och tacksam att du ville ha han ..jag hade så gärna haft kvar han OM det gått men det var ju omöjligt och du..ni var ett underbart alternativ. Han har fått det bästa liv man kan tänka sig hos er. Nu när hans bror gått ur tiden så saknar jag mycket att ha katt, fast jag inte är djurlös...men det är något särskilt med katt
Stor kram Kajsa Ps. pussa Enzo ds.

Karin sa...

Ja det är något särskilt med katt. Och något alldeles särskilt med Enzo. Jag pussar Enzo en extra gång från gammelmatte :-)