18 februari 2009

Blända och Bländas mamma

På allvar: Hur helt vansinnigt söt är den här katten? Objektivt, alltså?



När Blända var en vecka gammal var hon på väg till veterinären för att avlivas tillsammans med sina fyra kullsyskon. Av en slump råkade Carina, en vän till en vän till mig, få reda på detta och tog ett snabbt beslut att låta dem leva. Hon tog hem kullen till sig och påbörjade en sömnlös sommar med fem kattungar som behövde konstant uppmärksamhet, med matning och hjälp att kissa och bajsa. När hon tog hand om dem hade de inte ens öppnat ögonen.

Blända flyttade in i mitt hjärta när hon var fyra veckor och jag blev bjuden på midsommarfest hos Carina. Nu har hon blivit nio månader, och är den mest ljuvliga lilla kattjej. Hon är världsbäst på att apportera, vilket såklart anstår en katt som vuxit upp med en apporterande fågelhund som adoptivmamma.

Jag undrar om Bländas mamma är dräktig igen nu till våren. Med en kull som kommer avlivas så fort den är född i stallet. Fast okej – att avliva ungarna är så klart mer hedervärt än att låta dem växa upp som ”vilda”. Som vi alla vet finns inga vildkatter i Sverige – vi har bara övergivna tamkatter, som ofta går en plågsam död tillmötes genom svält, kyla, sjukdomar och skador.

Tänk om stallägaren kunde ta med Bländas mamma till veterinären också nästa gång de ska avliva hennes kull. Att kastrera en honkatt kostar 7-800 kronor. Kan hon kanske vara värd det för sitt jobb att hålla musfritt i stallet? Att inte längre utsätta henne för dräktighet och förlossning med ungar som ändå tas ifrån henne?

Synen på katter är fortfarande cynisk i Sverige och jag är ledsen och förbannad för att det händer så lite.

2 kommentarer:

Helvetica sa...

Ja det är hemskt hur lite ett kattliv är värt, och ännu värre är det med de som helt känslokallt "avlivar" kattungarna på landet genom att slänga dem i ladugårdsväggen eller dränka dem i en vattentunna. Hur kan man leva med sig själv? Så fruktansvärt plågsamt och grymt!

Karin sa...

Ja man vet inte vad man ska säga. Eller de som tar hand om en kattunge på sommaren men lämnar den när semestern är slut. Kanske barnfamiljer som lär sina barn hur mycket djur är värda. Man tror inte att det är sant att folk kan göra så, men överfulla katthem efter somrarna talar sitt tydliga språk...