16 mars 2009

Min lunchutmaning

Idag var jag djärv och föreslog för kollegan Helena att vi skulle äta lunch ute. Och det gjorde vi. Kors i taket.

Jag har bloggat om hämtlunchsopberget förut, och det förtjänar nog en ny notering.

Vi jobbar mitt i Stockholms city. Vi har rikskuponger. Ändå äter vi i stort sett alltid i jobbköket. Vi hämtar plastlåda efter plastlåda, äter och slänger i soporna.

Luncherna skulle ju kunna vara mycket roligare. Det måste lätt finnas hundra lunchställen att upptäcka inom en fyrahundrameters radie från mitt jobb. Är man ute strax efter halv tolv och undviker Kungshallen och de stökigaste ställena, så finns det plats, om man inte går för många samtidigt.

Hur svårt kan det va? Karin utmanar härmed sig själv att locka med lunchkolleger ut, åtminstone två gånger i veckan. Bockar av en dag redan den här veckan. Utvärdering följer.

4 kommentarer:

Helvetica sa...

Nämen...?! Och jag som trodde att det var mitt trevliga sällskap du var ute efter... *s*

Karin sa...

Det var det såklart! Sen var det en ren bonus att slippa slänga plastbyttan :-) Men nästa gång tar vi nåt godare.

Cathrin sa...

men det är ju så trångt överallt

Karin sa...

Nä, inte överallt. Knepet tror jag är att gå tre, max fyra personer, vara ute i tid och gå lite off the beaten track. Två gånger i veckan är inte omöjligt.