30 januari 2010

Ett år

Oj, i torsdags var det ett år sedan jag började blogga. Hur gick det här till? Ja, tiden går fort när man har roligt.

Ärligt talat hade jag ingen aning om varthän det skulle barka när jag reggade sidan och skrev mina första trevande inlägg. Då var det ingen miljöblogg, utan det var något jag insåg att den var efter ett par månader. Jag blir lite generad över några av de tidiga inläggen, som handlade om allt och inget, men det hör väl till.

Jag har lärt mig massor under det här året. Om ämnet, förstås, men skrivandet har också hjälpt mig att urskilja vad jag själv tycker är viktigt. Gratis personlighetsutveckling alltså. Och sen får man inte glömma egokicken man får när man märker att folk vill läsa också.

Rekommenderas.

28 januari 2010

Glossy magazine

Jag vet inte riktigt varför, men glansiga månadsmagasin har aldrig varit något som lockar mig. Jag säger inte att det är fel på dem - tidningarna säljer ju bra, så folk måste ju gilla det. Det måste vara mig det är fel på. Det är bara ett faktum att de vackra tillrättalagda mode- och inredningsreportagen, som det går tretton på dussinet på, ger mig noll och intet. Jag vet liksom inte vad jag ska göra med informationen. Jaha, här är någon som har snyggt och välstädat hemma. Jaha, här är en bild på dyra kläder. Vad ska jag göra med den informationen?

Men nu fick jag ändå pynta tre tjugor för ett riktigt glossy magazine - jag figurerar ju i den själv, gubevars. Jag blev utsedd till månadens bloggare i tidningen Lantliv - ekospecial.

De skrev jättesnällt om min blogg, så jag blev allt mäkta stolt.
"Med glimten i ögat beskriver hon hur man faktiskt mycket enkelt kan göra sitt liv snällare mot naturen. Tips, råd och en smula ilska finns på Karins miljöblogg".
Tack snälla Lantliv-redaktionen för fina ord om min blogg! Och välkommen hit du som händelsevis har hittat hit sedan du läst tidningen!

Nu ska jag lägga mig i soffan och läsa artikeln om det perfekta huset som är inrett med loppisfynd.

27 januari 2010

Om att ändra sig

Jag tycker att det är uppfriskande när man kan tänka om och tänka nytt.

Stockholms stad kommer att ansluta sig till Earth Hour i år. Förra året var Stockholm inte med. Då kallade miljöborgarrådet Ulla Hamilton Earth Hour för "en tom symbolhandling, ett kampanjjippo och en massa dyr reklam". I år säger hon att precis samma arrangemang "handlar om hur städer och företag kan gå före och visa vägen i den omställning som krävs".

Här, här och här är några av hennes betraktelser från 2009.

Så här låter det i år.

Man är ju inte sämre än att man kan ändra sig - bra där, Ulla!

26 januari 2010

Ingefäran och hostan

Nu ska jag ge mig ut på lite hal is. Ni som är känsliga för vittnesbörd från de frälsta à la "spikmattan förändrade mitt liv" eller "jag gick ner 20 kilo med det fantastiska pillret" kan göra er beredda att surfa vidare. För här kommer vittnesbörd.

Ja det är ingefäran igen.

Hela hösten har jag haft nåt paj med luftrören. Det kommer som ett brev på posten några kvällar i veckan, och de senaste veckorna har det blivit ännu oftare. Det piper och är obehagligt ansträngande att andas. Och så slemhosta på det. Går inte att sova. Jag har en flaska hostmedicin som brukar hjälpa så att jag kan somna och sen är det alltid bra på morgonen. Knäpp grej, men jag har liksom vant mig. Jag har dragit med det där till och från i flera år.

Sedan jag började med ingefäran: Inte ett enda lungpip. Ingen hosta. Borta.

Så där, det var vittnesbördet, nu kan ni titta igen.

Jag är positivt överraskad, så klart. Fast varför det, förresten? Om man använt en läkeväxt i tusentals(?) år, varför skulle växten plötsligt förlora sina egenskaper, bara för att man uppfunnit Bisolvon och Mollipect?

Jag ska absolut testa tipset om att göra te på färsk ingefära. Tänker att det blir fint med lite honung i...

(NU ska jag ta ner julstjärnan.)

25 januari 2010

För många och för korta

Det här kändes inte så kul. Jag fick se statistiken över vilka flygresor personalen gjort sedan vi började klimatkompensera för tjänsteflygresor här på jobbet den 1 oktober. Vi har uttryckliga riktlinjer som säger att vi inte får välja flyg om resan understiger 50 mil. Trots det visar det sig att mer än var sjätte inrikesflygresa är mellan orter närmare än 50 mil från varandra.

Det här håller ju inte. Vad är poängen med policy och riktlinjer om det är så enkelt att strunta i det? För all del – det finns möjlighet till undantag, men då ska det vara speciella skäl och beviljas av chefen. Jag undrar just om det går till så. Vaddå tretton resor mellan Gbg-Sthlm på bara tre månader? Vilka speciella skäl kan det i rimlighetens namn finnas att flyga istället för att ta X2000 till Göteborg?!

Okej… bakslag. Men det vore ju ingen idé att vara miljöpiskare i en organisation om det inte fanns potential att förbättra något.

Glaset är halvfullt.

Morr.

23 januari 2010

Ingefärspundare

Efter att ha läst Lottas närmast knarkromantiska hyllning till kanderad ingefära blev jag ju lite sugen. Ville också bli så där pigg.

Nu har jag ju aldrig knarkat, ens lite grand, men jag tror att jag kan dra vissa paralleller: Med förväntan om magiska effekter köpte jag en påse ingefära i Hötorgshallen. Första tuggan knockade mig nästan baklänges. Shit vad starkt! Och ni ska veta att jag är rätt mesig med starka kryddor. Men bara en bit till... och en liten till...

Det tog mindre än ett dygn och nu är jag beroende. Kan. Inte. Sluta.

Det ska ju vara bra på alla möjliga sätt - mot hosta, förkylning, illamående, reumatism och huvudvärk. Ja, fortsätter jag att ingefärspunda i den här takten har jag haft min sista hostattack.

21 januari 2010

Biogassatsning, lite halvhjärtat

Nu lovar Moderaterna att det ska satsas ordentligt på biogasen i Stockholm. Det utlovas 60 procent mer fordonsgas i Stockholms pumpar. Lösningen är att blanda ut biogasen med naturgas. Det kan säkert kritiseras, men det må så vara. Låt inte det bästa bli det godas fiende...

Fast varför gör man inte mer för att försöka ta tillvara alla hundratusentals huvudstadsbors matavfall och göra biogas av det?

Så här skriver miljöborgarrådet Ulla Hamilton på Newsmill:
"Även om det inte råder bot på hela problemet kommer det att utvinnas mer biogas från matavfallet framöver. Stockholm har satt in avfallskvarnar i detaljplanerna för nya bostadsområden, och tagit bort avgiften för installerandet av dem i hus som redan står på plats. I dag fokuserar staden på storhushåll och restauranger, för att lägga resurserna där de största mängderna kan samlas in på ett kostnads- och miljöeffektivt sätt."
Varför bara fokusera på storhushåll? Vad skulle göra för skada att göra en informationsinsats mot privathushållen och berätta om alla fördelar, både miljömässiga, bekvämliga och ekonomiska som en avfallskvarn har? Min gissning är att 99 av 100 stockholmare inte har en aning om vad det handlar om.

Tycker jag, dårå.

Skickade ett mejl till Ulla H ikväll och frågade lite om hennes tankar om detta. Och passade på att fråga om hon själv har avfallskvarn.

20 januari 2010

Trögfattad om palmolja

Har länge tänkt att försöka sätta mig in i frågan om palmolja och matfett, men baxnade. Ja, jag vet att palmolja är dåligt på samma sätt som sojakraftfoder, men därifrån till att begripa vad det är för varor man ska undvika och köpa istället blev mig övermäktigt, åtminstone ikväll.

Om det står "vegetabiliskt fett" i ingredienserna på en vara, kan man då utgå ifrån att det är ond regnskogsskövlande palmolja, eller finns det gråzoner eller kanske till och med varor som är helt okej?

Tar gärna emot tips på bra info om palmolja och konsumentmakt.

Nu är det snart handboll.

17 januari 2010

Offrar vi oss?

Om man gör bra miljöval ska det svida lite. Det ska vara lite tråkigare. Gråare liksom. Det är bäst att inte köpa ekologiska käder för de är fulare. Och det är bäst att inte riskera vad som skulle kunna hända hos en ekologisk frisör. För det förstår ju alla att en frisör som inte använder kemikalier bara kan klippa pottfrisyrer. Kemikaliefria hudkrämer - nä, det är bäst att inte chansa, kemikalierna måste finnas där av en anledning. Och rättvisemärkt kaffe är inte så gott. Faktiskt.

Och jobbigare ska det vara också. Enda gången vi miljönördar är riktigt nöjda är när vi uppoffrat oss, ätit äckliga bönor och frön och promenerat en mil i spöregn till återvinningen.

Var kommer det där ifrån? Är det vi själva som tagit på oss rollen att offra ett skönt och okomplicerat liv mot ett liv med tagelskjorta? Eller handlar det mer om de skeptiskas försvarsmekanismer när det är för jobbigt att tänka nytt?

Jag vet faktiskt inte. En kombination kanske.

Som en kommentar till ovanstående publicerar jag härmed Avfallskvarn - the movie. Ett utmärkt exempel på hur ett bra miljöval gör livet lite enklare. Livet kanske inte blir roligare med avfallskvarn, men det blir definitivt inte tristare och jobbigare.

Jo, förresten - lite roligare:



Dagens skörd består mest av fruktskal. Vi hittar också en vitkålsstam, ett par äggskal, ett kaffefilter och den där geggan som blir över i råsaftcentrifugen. När det malts ner går det rakt ut i avloppet. Enklare kan det inte bli att återvinna sitt matavfall.

14 januari 2010

Godkänt

Det blev godkänt på miljörevisionen på jobbet, och vi har numera Stockholms Stads Miljödiplom enligt standarden Svensk Miljöbas.

På revisionen gick vi igenom och kollade hur vi jobbat med miljöfrågor inom olika områden (utbildning/info, inköp/förbrukning, energiförbrukning, resor och avfallshantering). Så här i backspegeln är det mäktigt att se allt vi åstadkommit under året.

Jag ska inte bli långrandig, men här är några saker som jag tycker att vi kan vara extra stolta över:
  • Vi har förbrukat 87 000 kWh mindre el än 2008 bara på huvudkontoret. Det är en minskning på över 10 procent!
  • Byte till el märkt Bra Miljöval
  • 183 personer har gått en grundläggande miljöutbildning
  • Vi efterfrågar numera ett aktivt miljöarbete från våra leverantörer
  • Svanenmärkta trycksaker och kopieringspapper.
  • Stor ökning av vår andel KRAV-märkta livsmedel
  • Vi klimatkompenserar våra flygresor
  • Vi har börjat källsortera vårt köksavfall
  • m.m...
Ja, sen var det kanske några saker som vi inte riktigt hann klart med, men det tycker jag vi skiter i idag.

Bra där. Nu ska vi bara hitta på lite nya djärva mål att uppfylla under 2010.

13 januari 2010

Planterad ål hittar inte hem

Jag begriper mig inte på Fiskeriverket. Om de har forskare som uttryckligen säger att utplanterade ålar inte hittar till Sargassohavet för att leka, varför fortsätta med den låtsasåtgärden? Det enda som händer är att fiskarna får en dålig ursäkt att fortsätta fiska den akut utrotningshotade ålen.

Varför har Fiskeriverket forskare anställda egentligen? De verkar ju krångla till allting. Hade det inte räckt med ett gäng fiskare, som kunde bestämma att alla borde få jättemegastora bidrag till superbåtar som kan fiska upp alla dumma fiskar ur havet, så är vi av med dem sen?

En soppåse i månaden

Idag slängde jag en påse sopor i sopnedkastet. Jo minsann. 26 dagar tog det att fylla en påse med fulsopor (icke återvinningsbara dito), sedan vi fått avfallskvarnen och alltså slipper kasta matavfall i sopnedkastet.

Soppåsen innehöll mest kuvert, diverse små flärpar till mjölkpaket, en hel del klädrulletejp, en ansenlig mängd knäckformar (mums!), några par trasiga strumpor och diverse skräp som inte platsade i någon återvinningspåse.

En soppåse i månaden, alltså. Går ju inte ens att jämföra med hur det var förut, alltså innan vi sorterade plast och pappersförpackningar.

Skulle vara intressant att se uträkningar på vad det är i pengar när det gäller sophämtning. Hur snabbt skulle man tjäna in investeringen för avfallskvarnen genom minskad sophämtning?

En grej till: Schyst med en soppåse som aldrig luktar illa!

11 januari 2010

Alfa

Alltså det där med vargarna.

Att en vargflock blir helt förstörd när ett alfadjur försvinner kan ju inte komma som en nyhet för dem som känner till vargars beteende. Och det blev alla påminda om när hela vargflocken tvingades avlivas när alfaparet blivit skjutna på Skånes djurpark.

De som beslutade om den urskiljningslösa licensjakten på varg, hade de inte hört talas om det där? Hade en bra idé kanske varit att förbjuda jakt på alfadjur?

Fast förutsättningen för det är förstås att man är ute efter att skydda vargen. Är inte så säker på om det var det egentliga motivet.

Ekologiska lockvaror, hoppsan

Idag var det extrapris på KRAV-morötter på Coop. Jag hajade till, för jag tror banne mig inte att jag sett det förut, alltså att de använder ekologiskt som lockvaror. Och jag har aldrig reflekterat över det heller. Man är så van att det ska kosta en liten slant mer att köpa eko.

Fast det där med extrapriser är självklart mycket krasst och vetenskapligt uträknat, så Coop måste ha gjort det av en anledning. Ett led i profileringen av butiken som väldigt ekologisk.

Och det funkade på mig. Jag kom hem med tre påsar. Morötter och äpple i råsaftcentrifugen kan jag aldrig få för mycket av...

Sen är det kanske inte just morötter som gör att folk tvekar köpa eko. Apelsiner, däremot. Dyyrt.

10 januari 2010

Bambu!!!

Nej, jag har faktiskt inte ägnat tillräckligt mycket bloggutrymme åt att prisa bambukläder. Så här kommer min kärleksförklaring.

Jag hade inte en aning om att man kunde göra textil av bambu förrän i höstas när jag planlöst webbsökte på ekologiska kläder. Bambukläder lät lite hårt och konstigt, jag tänkte mig nästan att det skulle vara träflisor i. Men webbshoppen utlovade ett mjukt och funktionellt material, som dessutom skulle vara ett väldigt bra val ur både miljö- och klimatsynpunkt.
Kläder av bambu är bra för miljön, då bambu absorberar 5 gånger så mycket koldioxid och avger 35% mer syre, som motsvarande bestånd av andra träd. Marken förbättras där bambu växer och människorna som arbetar med den slipper gifter i arbetet och i sina vattendrag.
(klippt från
Gröna Grodans webbshop)
Dessutom ska det inte behövas kemikalier vid odling eller produktion.

Jaha. Jag beställde först några underkläder och strumpor. Det var så mjuuukt!! Ljuvligt att ha närmast kroppen, och framför allt fötterna blev gladare av bambustrumporna. Sedan har jag unnat mig lite mer efter hand, och äger numera:
  • Flera par strumpor
  • Ett par långkallingar (Tunna, mjuka - värmer utan att bli för varma)
  • Handduk och badhandduk i frotté (Såå mjuka och har en märklig uppsugningsförmåga - man behöver knappt nudda handduken så är man torr)
  • Tre linnen (värmer gott närmast kroppen nu på vintern)
  • En svart topp (med den märkliga förmågan att inte dra åt sig varenda katthår den ser här hemma)
  • Lakan och örngott (mjukt som silke...)
Ja ni hör ju. Jag är helt såld. När jag behöver nya trikåkläder kommer jag ha svårt att köpa något annat än bambu i fortsättningen.

Hur kan detta fantastiska material fortfarande vara så okänt?

8 januari 2010

2 - 0

Antal arbetsdagar den här veckan: 2
Antal hämtluncher i engångsförpackningar: 0

7 januari 2010

Hybris

Jag kan inte riktigt släppa tanken om hur bra det gått med vårt miljöarbete på jobbet. Inte bara de fantastiska elbesparingarna, utan allt från klimatkompensation av flygresor till sopsortering och beslut att inte köpa rödlistad fisk. Och allt däremellan med svanenmärkta trycksaker och miljöutbildning till hela personalen.

Det är faktiskt lite av en egokick för en miljönörd som jag att få ha tagit initiativ till och vara med att jobba med detta. Det blir liksom så stor utväxling på allt man åstadkommer. Jag menar, om jag gör bra miljöval hemma, så är det värdefullt, men jag kan bara påverka mina egna val. Men om min arbetsgivare bestämmer sig för att göra samma bra miljöval, så blir effekten så mycket större. Ja ni fattar.

Tips: Känner du att du gör det mesta rätt och minskar din miljö- och klimatpåverkan på alla sätt du kan hemma i din egen vardag, fundera på vad som skulle kunna vara nästa steg. Är du nöjd med hur ni har det på jobbet, hur din arbetsgivare jobbar med miljöfrågor? Om inte - säg det då, snacka med någon lämplig chef och berätta vad du tycker. Kanske händer det saker. Det minsta är i alla fall att du sår ett frö.

En bra väg att få saker att hända är annars att använda fackklubben, som är van att förhandla med arbetsgivaren om vad som är viktigt för fackets medlemmar. Att ha en miljövänlig arbetsplats kan absolut vara en facklig fråga.

Sen är det så klart olika förutsättningar för olika arbetsplatser. Storlek, typ av företag/organisation, ekonomi och you name it. Men på't bara!

(Nu lovar jag att inte skriva mer idag)

Nästan nittitusen *hick*

Jösses! 87 400 kWh. Det är så mycket mindre el vi förbrukat på vårt huvudkontor under 2009 jämfört med 2008. Det är en minskning med över 10 procent!

Jag höll på att få hicka när jag fick siffrorna idag inför vår miljörevision nästa vecka. Kunde det verkligen stämma? Men jo, tydligen.

Nu är det ju svårt att veta vad som påverkat mest, men jag vill ju gärna tro att min gamla käpphäst "Stäng av datorn efter arbetstid" har gjort sin beskärda del. Jag gjorde ju en glädjekalkyl på att vi skulle kunna minska med 50 000 kWh om vi gjorde det, men vågade ändå inte riktigt tro på det. Men så blev det nästan nittiotusen istället!

Grejen är att vi gjort fler viktiga energibesparingar, framför allt när det gäller ventilationssystemet. Vårt fläktsystem har stått och gått 24 timmar om dygnet, men numera går det bara under arbetstid. Och så har en ganska stor del av datorerna bytts ut till snålare, inte främst av elbesparingsskäl, men det fick vi på köpet. Och så har vi satt grendosor vid alla skrivbord som gör hård avstängning på alla apparater när datorn stängs av, så inget står standby på nätterna.

Ja, och så har vi bytt till Bra Miljöval-el också. Den lilla detaljen.

/Stolt miljösamordnare

5 januari 2010

Matinspiration

Jag unnade mig en ny bok: Peace love and food av Renée Voltaire (Tack för tipset, Bondjäntan:-)

Boken är fin och gav mig gott hopp om ny matinspiration. Framför allt om nya sätt att använda nötter och frön. Nu handlar boken en hel del om sånt där som jag har svårt att ta till mig, typ ayurveda och raw och living food, men recepten är både enkla och spännande. Mycket intressanta röror och tillbehör, som alltid är gott, men som jag tycker är svårt att hitta på egna.

Jag känner att jag genast måste utöka mitt skafferi. Saknar bovete, hampafrön, hampaolja och tamari-soja.

Och så kliar det i köpsuget efter en riktig blender/mixer. Jag har en rätt plastig och trött 15-åring, som är ett härke att plocka fram och sätta ihop när den ska användas. Ligger några fräscha på Blocket, kanske får jag en sån också…?

3 januari 2010

Modigt...

Stackars, stackars alla de 11973 modiga jägare som inte fick uppleva den speciella känslan...

Licensjakt på varg - jäkla förbannade skitbeslut.

Så många fel.

2 januari 2010

Vegoskinkan recenseras


I onsdags delade vi omsorgsfullt på de sista skivorna, lade på varsin macka med ett lager av bra sötstark senap. Gott!!

Sanningen är att den blev riktigt grym, vegoskinkan, som jag gjorde enligt receptet i Camino. Jag var lite skeptisk först, då jag smakade av den som den var, utan något till. Min syster smakade också på den i anslutning till en tugga köttskinka, och hon var inte direkt överväldigad. Hon tyckte inte att den smakade så mycket.

Men med rätt senap till, eller tillsammans med en god Janssons frestelse så får den högsta poäng av både mig och maken. Saftig, med fin konsistens och den har hållit sig fint i kylen över en vecka tills vi mumsat i oss hela kilot.

Jag funderar faktiskt på att göra en till. Testa att frysa in halva och låta den andra halvan stå i kylen som smörgåspålägg eller om man vill ha snabbt sovel till potatis/pasta och grönsaker. Pytt i panna, kanske? Låter bra till mina nyårslovade matlådor, hmm…

Det enda kruxet var detektivarbetet innan jag lyckats hitta alla ingredienser. Jästflingor och vetegluten jagade jag runt och hittade till slut på Gryningen. Rökaromen fick jag webbsöka ett tag innan jag fattade att det fanns i vanliga mataffärer, bland grillsåserna.

Betyg: 5 glada julgrisar

1 januari 2010

Älskad, saknad, försäkrad

Flera personer har frågat mig hur jag vågar ha min cykel i cykelrummet. Den kommer att bli stulen. Fast vad sjutton ska man göra? Att dra upp cykeln i lägenheten varje dag är inte rimligt, och vi har ju en låst cykelbur i garaget. Bara boende i vår egen trappuppgång har nyckel dit.

Min Lifebike har stått parkerad där sedan den började snöa för tre veckor sedan. Den är låst med godkänt ringlås och fastlåst med en extra vajer från ramen till burens galler. Batteriet är fastlåst med en tredje nyckel.

Igår kväll var cykeln borta. Ingen åverkan någonstans, låset till cykelburen var inte uppbrutet. Jaha, det var det…

Nu är den försäkrad på alla vis, så om jag läst villkoren rätt får jag en ny med en självrisk på bara 500 kr. Men ändå… det var ju MIN cykel. Undrar var den är nu.

Trist.