30 mars 2010

Vill ha cykel!

Vissa dagar är behovet större än vanligt att cykla från jobbet - att slippa tränga in sig i tuben och somna på den korta sträckan hem i ren utmattning. Jag ska inte tråka er med att berätta om dagens motvind på jobbet, men vi kan säga att en cykeltur skulle suttit fint för att blåsa ur det värsta innan jag kom hem.

Kanske är det dags nu. Solen bländade mig idag, och gatorna börjar torka. Jo, i helgen blir det en ny Lifebike som ersättning för den som blev stulen.

Jag ska bara bråka klart med det där försäkringsbolaget som lovar en självriskreduktionsförsäkring det första året man köper en cykel. Jag har haft de mest bisarra samtal med deras kundtjänst de senaste veckorna. De hävdar att min cykel inte är försäkrad, bara registrerad hos dem. Och ingen kan svara på hur den kan vara reggad utan att ha blivit försäkrad samtidigt. "Det har blivit något fel" säger de.

Ja, uppenbarligen.

28 mars 2010

Matens pris och handeln

Eftersom jag gjort det till min söndagstradition att säga något om veckans program av Matens pris, känner jag att jag måste göra det även denna söndag, nu när sista avsnittet sänts.

Programmet summerade de tidigare programmen och hade tagit dit representanter från Ica, Coop och Axfood för att fråga vilket ansvar handeln har för att maten svenskarna köper innebär lidande för människor, djur och miljö. Svaren blev ungefär så mesiga som man kunde förvänta sig.
  1. Vi visste faktiskt inte att det var så här illa.
  2. Vi säljer det kunderna vill ha.
  3. Kunderna borde också ta ansvar. Faktiskt.
Det finns aldrig bara en skyldig till det som blivit fel. Vi är alla en del av systemet och får göra så gott vi kan utifrån våra egna förutsättningar att göra världen bättre. Men jag kan inte hjälpa att jag tycker handeln har mer ansvar än vad de vill erkänna. I hela kedjan från jord till matkasse, har jag en känsla av att det är butikskedjorna som plockar hem största vinsten.

Om H&M, KappAhl och IKEA kan besluta om uppförandekoder med miniminivåer för hur deras varor produceras, varför skulle det inte kunna vara möjligt för maten? Axfood har valt bort rödlistad fisk i sitt sortiment av etiska skäl. Blir de fattigare för det?

Lantmännen, som köper in den giftbesprutade sojan för att sälja till Sveriges bönder, säger att det inte skulle funka att köpa ekologisk soja, eftersom den är dubbelt så dyr. Ett annat sätt att se på det är att man kan få soja som orsakar död och förödelse för halva priset. Vilket är helt i sin ordning. Skit brukar vara billigare än bra grejer: Barnarbetskraft är billigare än vuxenarbetskraft. Kött från djur som misshandlats är billigare än från djur som behandlats väl. Om vi har bestämt att det finns en gräns för vad vi ska acceptera för att få billiga produkter i de fallen, varför skulle vi acceptera Brasiliens bekämpningsmedel?

Vi har råd.

I vilket fall som helst är det spännande med det som börjat röra på sig i de här frågorna. Dyrare mat nu startade en tankesmedja idag med syftet att vara ett forum för diskussion om matens verkliga pris. Heja!!

26 mars 2010

Earth Hour

Earth Hour imorgon ikväll. Halv nio släcker vi en timme och uppmanar världens makthavare att agera i klimatfrågan.

Visst är det lite intressant hur snabbt Earth Hour spridit sig i folks medvetande? Förra året var första gången jag hörde talas om det. I år känns det redan som en tradition. Man frågar varandra hur man ska fira Earth Hour. Snacka om genomslag. Fantastiskt!

Som ett brev på posten kommer försöken att slå mynt av det hela. Jag fick precis ett reklammejl från ett företag som ville passa på kränga ekologiska doftljus att tända på Earth Hour. Och varför inte?

Fast jag köper nog inga mysdoftljus. Jag tror att jag försöker få med mig maken på en promenad på lördag kväll istället och ser mig om i stan. Kanske gå till något ställe med utsikt och hoppas att det märks att Stockholmarna släcker för en ljusare framtid.

25 mars 2010

Food, inc

Film är ett starkt medium. En bra gjord dokumentär med ett klart budskap kan kicka igång både känslor, vrede och förhoppningsvis handlingskraft.

En obekväm sanning hör dit, så klart.

En annan mindre känd film i hållbarhetsgenren är Darwins mardröm. Intrycket den filmen gjorde på mig sitter kvar än, fyra år efter jag såg den i en pytteliten biosalong på Zita. Den visar på det vansinniga i att skeppa iväg flygplan efter flygplan med fisk från Tanzania till Europa medan invånarna svälter. Det är illa nog. Men det som fastnade hos mig är känslan av att vara delaktig i ett system, som jag inte har någon makt att ta mig ur. Jag äter inte ens nilabborre, men det känns som jag är delaktig i alla fall. Allt är fel, men man kan inte peka på någon och säga att det är ditt fel. En riktigt bra film är det, även om den är en spark i mellangärdet.

För ett tag sedan shoppade jag loss på Amazon. Häromdagen kom paketet med ett gäng dokumentärer, som jag tänkte beta av efter hand.

Först i högen blev Food, inc, som jag velat se ett tag. Ännu ett inlägg i matindustridebatten, sedd ur amerikansk synvinkel. En riktigt proffsig dokumentär, med allt du behöver veta för att inse att allt gått för långt. Om hur djuren behandlas, hur matindustriarbetarna har det, om överviktsepidemin och om att allt man äter i slutänden består av majs eller soja som ägs av företaget Monsanto.

Låna?
Om du inte har sett Food, inc. får du gärna låna den av mig. Den är inte svensktextad och den funkar inte på en regioninställd DVD-spelare, men jag kunde se den på datorn. Skicka ett mejl till karinsmiljoblogg@gmail.com, så skickar jag den på lån.

24 mars 2010

Obs! Mangokärnor läggs i soporna

Jaha, nu har jag bevis på att även min avfallskvarn har sina begränsningar. Mangokärna - dålig idé att försöka mala.

Jag blev lite skärrad, eftersom hela kvarnen smällde till och sedan stendog den. Men efter att ha fiskat upp den tilltufsade kärnan ur kvarnen och tagit en snabb titt i manualen hittade jag säkringen som lösts ut. Bara att trycka på knappen, så var kvarnen pigg igen.

Mangokärna - hur tänkte jag?

23 mars 2010

Halvbra är också ganska bra

Vad skönt det är att läsa en text och känna att tankar som man själv har men inte lyckats sätta ord på, står där formulerade precis som man själv skulle vilja säga det. Idag läste jag precis en sådan text.

Inlägget var idag på Dyrare mat nu, och handlade om hur allt verkar ses som svart eller vitt i våra försök att leva mer hållbart. Om att det som inte är perfekt anses dåligt, istället för att se varje försök som ett steg på vägen:
"Man vill att KRAV ska vara fläckfritt, ska ha tänkt på varje fråga, utrett varje konsekvens tolkat varje siffra. Man vill att rättvisemärkt ska vara en räddning för varje individ som odlar rättvisemärkt, att varje krona ska användas väl och att bonden ska vara djupt i själen lycklig. Man avfärdar etanol, vindkraft, ekologisk odling, biogas, sopsortering, second hand handel och så väldigt mycket mer för att det inte är ”den ulitmata lösningen”. Istället för att se olika saker som ett steg på vägen, ser man det antingen som LÖSNINGEN, eller som ett fiasko."
Läs hela inlägget här, det är väldigt tänkvärt.

Mycket vettigt initiativ med Dyrare mat nu, förresten. Är du fan på Facebook?

22 mars 2010

TACK!

Ja jag har ju inte förberett något tacktal, men… TACK alla som röstat på min blogg i omröstningen Sveriges bästa gröna livsstilsblogg.

Jag är självklart jätteglad och stolt att ha vunnit. Men det bästa tycker jag ändå är att tävlingen gjort att fler hittat hit och läser och kommenterar. Verkligen jättekul!

Alla tacktal måste ha special thanks, så här kommer de: Särskilt tack till syster Maria för viktigt pepp ända sedan jag började blogga, och för det självpåtagna kampanjledarskapet under omröstningen :-) Och till My som nominerade min blogg. Du borde varit med själv!

Eventuella protester mot uteblivet hedersomnämnande emottages nedan.

21 mars 2010

Om att leka Gud

Veckans avsnitt av radioprogrammet Matens pris handlade om djuren. Inte den vanliga vinkeln med vanvård och misskötsel, utan om vad den hårda aveln leder till.

Jag vet att jag kanske är extra känslig för ovärdig behandling av djuren vi har ansvar för. Men den här sättet att cyniskt utnyttja djuren ger ordet vanvård en annan dimension. Vi låter dem inte bara leva sina korta liv som produktionsenheter i fabriker - vi har dömt dem att födas felkonstruerade. Allt för att varje djur ska producera mer och ge billigare och billigare mat.

Det kvittar hur väl du behandlar en kyckling om den växer så fort att benen inte bär den. Om du släpper ut grisarna att böka naturligt, när de får ledskador och bryter benen när de inte vistas inomhus. Eller om korna får tugga grönt klöver på sommarängar om de måste avlivas som utmjölkade treåringar och får dödfödda kalvar?

Att vi bedriver avel på våra husdjur är det självklart inget konstigt med. Husdjuren är tama enbart för att människan avlat på dem genom årtusenden. De ser ut som de gör på grund av oss människor. Vilket ansvar ger det oss?

Guided evolution är begreppet inom den industriella aveln, lärde jag mig idag. Snacka om hybris. Om vi nu vill och kan leka Gud, skulle det inte kännas bättre att vara på den goda sidan?

Lyssna på Matens pris
Läs om avsnittet.


Nästa vecka är det sista programmet i radioserien. Då lovar de fokusera på lösningar, vad vi kan göra. Det kan vi behöva...

20 mars 2010

Våfflor

Snabb reflektion med anledning av stundande våffeldag: Av alla varor vi köper i onödan för att ett smart företag en gång skapat ett behov hos oss, måste väl ändå våffelmixen vara den knäppaste? Vad jag förstår köper folk glatt våffelmix i små kartonger med våffelbild på och med små innerpåsar. Sedan går de hem och vispar ihop mixen med vatten/mjölk, smälter margarin och gör smaskiga våfflor.

Ett annat alternativ: Ta vanligt vetemjöl i skafferiet, blanda med bakpulver och vispa ihop med vatten/mjölk, smält margarin och gör smaskiga våfflor.

Komik.

Våffelrecept finns i alla standardkokböcker och de finns i parti och minut på nätet.

On the cover of a magazine...

Nu förstår ni, jag är på omslaget. On the cover of a magazine... Är det Vogue? Elle? Bättre än så, jag är omslagsflicka på tidningen Stockholmshemmet, den fina publikationen för oss som hyr av Stockholmshem. Smart återvinnare är rubriken, och det är en etikett jag kan leva med.

De ville göra en grej med mig, eftersom jag varit testpilot för avfallskvarn innan de nu börjar installera sådana i fler hus. Jag fick än en gång berätta om fördelarna med avfallskvarnen och så fotade de min diskbänk. För att få miljöprofil på omslaget tyckte de att jag skulle hänga på min cykel. Bra idé, men min är ju som bekant stulen, så jag hänger på okänd grannes cykel.

Längtar verkligen efter att komma igång att cykla nu. Jag vågar inte riktigt än, det är för mycket grus att halka på, men snart... En solig dag som denna blir man allt lite sugen på att gå och köpa ny cykel som ersättning för den som de stal. Jag ska bara bråka klart om den där självriskreduktionsförsäkringen jag fick när jag köpte cykeln, som på något mystiskt sätt inte verkar vara reggad på försäkringsbolaget. Men jag vet att jag har rätt, så det ska nog fixa sig.

Nu ska jag ut och leka med min hund :-)

17 mars 2010

Hela huset källsorterar!

Sådär. Vissa saker går trögt, men när det väl är gjort känns det rätt bra. Sedan första mars sorterar alla avdelningar på huvudkontoret, med åtta kök/lunchplatser och 180 anställda, sina frukost- och lunchsopor. Numera går alla mjölkpaket och varenda plast- papp- och aluminiumlunchlåda till återvinning istället för att bara brännas som hushållssopor.

Det tog nästan ett halvår längre än planerat att genomföra det i hela huset, men i perspektiv så gör det inte så mycket. Nu funkar det ju!

Som bonus skickar jag med lite snabbfakta:
  • Ett ton returpapper motsvarar ungefär 14 träd.
  • Ett kilo återvunnen plast sparar en liter olja = två kilo koldioxid.
  • Återvunnet stål sparar 75 % av energin det krävs för att göra helt nytt.
  • Återvunnen aluminium sparar 95 % av energin det krävs för att göra helt nytt.
  • Ingen metall är för liten för att återvinnas. Om Sveriges alla kapsyler skull återvinnas, skulle man kunna tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år (knäpp jämförelse, inte jag som hittat på den – men hur många cyklar skulle man kunna göra?)
Källa: sopor.nu

Dessutom: Idag okejade ledningsgruppen miljögruppens förslag till miljömål och handlingsplan för 2010 :-)

Snille spekulerar

Jag har fått en del frågor från engagerade om det där med röstningen i tävlingen.

Jag har en liten hemmasnickrad teori om varför vissa hela tiden får svaret att de redan röstat i bloggtävlingen.

Om man försöker rösta inom 24 timmar sedan senaste försöket, så läggs det på ytterligare 24 timmar innan man kan rösta. Lösningen är alltså att vara helt säker på att det gått minst 24 timmar sedan senaste försöket att rösta, och sedan rösta. Kan det funka?

Ni får inte vara så ivriga ;-)

16 mars 2010

Karins miljöblogg: Douze points

Jag skrattade gott idag. Det kom ett mejl från En lagom dos grönt, som arrangerar omröstningen om Sveriges bästa gröna bloggar, där jag fått äran att bli en av finalisterna. (Tack snälla för nominering och alla röster!)

Mejlet avslutades med ett stycke om huruvida det är okej att uppmuntra vänner och bekanta att rösta. Man får ju rösta en gång om dagen, så det är klart att det är den som tjatar mest på släkt och vänner som vinner. Men det är helt enligt reglerna. Och så kom den sköna liknelsen: "Precis som i melodifestivalen är det antalet röster som räknas, inte hur många enskilda personer som har röstat."

Precis som i melodifestivalen!

Jäklar vad jag känner mig glamourös helt plötsligt :-)

Fast var är den internationella juryns röster?

Vill du rösta kan du göra det här en gång om dagen fram tills på söndag. Det är jämnt skägg!

14 mars 2010

Våra slentriangrönsaker


Bild: Google Earth

Det är söndag och dags för veckans påminnelse om att det finns mycket viktigt att lära sig på radion. Dagens avsnitt av Matens pris erbjöd lite sköna fakta om hur mycket energi våra slentriangrönsaker kostar. Vi fick följa med till en holländsk paprikafabrik, där oändliga rader av paprikaplantor ser ut att födas upp i respiratorer - utan jord, utan sol. Allt ljus, all värme och all näring är fossil energi. Det går åt 37 gånger mer EU-subventionerad energi att framställa en paprika jämfört med energin du får av att äta upp den.

Jag tänker ibland att om vi fick en chans att börja om från början, skulle vi då kommit fram till att det är en rättighet att äta all frukt och alla grönsaker i Sverige året om? När jag var liten åt man jordgubbar på sommaren. Vem skulle komma på att leta efter importerade inplastade dito till nyårsafton? Nu är gudskelov vinterjordgubbarna ingen storsäljare, men om vi tänker efter är det precis där vi hamnat med tomaten, gurkan och salladen. Och paprikan. Vi tar för givet att det ska ligga ett berg av fräscha sommargrönsaker i varje svensk butik i mars! Och så vet vi inte vad vi ska göra med alla goda svenska rot- och kålgrönsaker som smakar mer och dessutom är nyttigare.

Alla som egentligen tycker att isbergssallad smakar gott räcker upp en hand!

> Tidigare inlägg om slentriangrönsakerna.

> Lyssna på avsnitt 3, eller läs om programmet.

Och kolla lilla filmen från växthuset. Helt vrickat:


--------------------
Röstat idag?

12 mars 2010

Ekologiskt, vaddå för?

På jeansavdelningen på Åhlens City idag på lunchen:

Karin: Vilka av Nudies jeans är organic cotton?
Försäljaren: Vet inte riktigt, jag ska kolla.
[Letar...]

Försäljaren: Det finns inga tjejmodeller i organic. Men det finns några killmodeller.
Karin: Okej...
Försäljaren: Förresten får jag bara fråga dig, varför vill du ha ekologiska jeans? Vad är skillnaden liksom?

[Här följer kort föreläsning av Karin, artig försäljare nickar och ser intresserad ut.]

Hörrni allihop, vi har en bit kvar! Om jeansförsäljarna inte ens vet vad som är poängen med ekologisk bomull, varför skulle någon annan göra det?

Jag gick i alla fall därifrån med ett par smala mörkblå organic Nudie, killmodell. Jag vågar ännu inte uttala mig om deras något kontroversiella tvättråd. Det är ju Nudie som rekommenderar att tvätta jeansen först efter 6 månader. Börjar de lukta ska man lägga dem i frysen. Eh...

--------------------
Röstat idag?

11 mars 2010

Påminnelse om textilindustrin

Är det bara jag som är enkelspårig, eller är det ovanligt mycket i svenska medier om ohållbar konsumtion? Sveriges Radios fokus på billiga maten i Matens pris har jag tjatat om förut (och kommer att fortsätta), och så igår råkade jag sätta på teven när Korrespondenterna skulle börja.

En halvtimme om textilindustrin fick vi. Det var en påminnelse om det vi hört förut: textilarbetare som jobbar för slavlöner och bomullsarbetare som blir sjuka och dör av bekämpningsmedel och kemikalier som förgiftar grundvattnet som människorna dricker. Men tydligen har vi inte blivit påminda tillräckligt många gånger. Vi fortsätter att köpa, bara det är billigt.

Det starkaste i programmet var ändå Salina, en indisk tjej på max trettio, som handgripligen kämpade för att göra livet bättre för textilarbetarna. Med hederlig agitation på gatorna åker hon runt och försöker att få dem att organisera sig och tillsammans kräva värdiga villkor och löner. Inte helt lätt på fabriker där man blir avskedad om man klagar och där facklig aktivitet är förbjuden. Så jäkla cool tjej!

Mycket sevärt program. Titta på det!

Har du förresten koll på Rena kläder?

--------------
Och när du ändå är här kan du, om du har lust, lägga dagens röst i omröstningen om Sveriges bästa gröna blogg. Det är en rafflande tätstrid, som pågår till den 21 mars...

10 mars 2010

karinsmiljo - nu på twitter

En mer socialamedierbevandrad läsare än jag själv skickade ett önskemål om möjligheten att följa bloggen på Twitter.

Nu är det smickrande att över huvud taget få ett läsarönskemål, så jag var inte svår att övertala. Nu kan man få tips om nya inlägg på Karins miljöblogg om man följer mig på Twitter.

Det finns en följmigpåtwitter-knapp i högermarginalen, eller klicka på den här:
Follow Karinsmiljo on Twitter

Själv tycker jag att det är enklare att följa bloggar via en RSS-läsare, men nu kanske jag till slut fattar poängen med twitter. Vi får se.

Jeansjakt

Jag har jeans till vardags. Nästan varje dag. Tre par brukar jag byta mellan, vilket är rätt lagom.

Nu har det gått hål i ett av paren, dags att fylla på med ett par nya. Det borde ju inte vara så svårt. Jag bor i Sveriges huvudstad och borde kunna hitta åtminståne några butiker där de säljer jeans med ekologisk bomull.

Jag började glad i hågen på Ekovaruhuset i Gamla stan, men deras jeansutbud var minimalt och de hade inte ett enda par i min storlek. Sedan promenerade jag hem i fåfäng förhoppning att hitta något på Götgatan, men inget där heller - det visste jag egentligen. Jag var inne och frågade i några butiker, men det fanns inga.

Jag brukar inte klaga på att det är krångligt att göra medvetna konsumtionsval. Oftast är det inte det. Men var i Stockholm finns ett par snygga vardagsjeans i storlek 29 som inte tillverkats i en cocktail av kemikalier?

Laga hålen i de gamla byxorna framstår helt plötsligt som det enklare alternativet.

9 mars 2010

8 mars 2010

Riktigt bra radio

Ja, jag kommer fortsätta tjata. Varje söndag är det ett nytt program av Matens pris, en halvtimme om vem som egentligen får betala när vår mat blir billigare.

Igår var det naturbetesköttet från Brasilien som avhandlades. Jo, kossorna får beta gräs, det stämmer, men det brukar inte stå på köttförpackningen att gräset de äter är så giftbesprutat att deras bajs inte kan användas som gödsel. Och vanligtvis får korna ändå stå sina sista månader i trånga fållor och matas med soja. Och så regnskogen som avverkas för att ge plats åt mer köttboskap…

Ja ni fattar. Lyssna!

-----------------------
PS. Idag kan jag stolt meddela att jag gick till final i omröstningen om Sveriges bästa gröna livsstilsblogg. Vill du rösta på mig i finalen, kan du göra det en gång om dagen fram till den 21 mars.
Här kan du rösta :-)

6 mars 2010

Lantmännen försöker

Tack alla snälla som röstar på min blogg i omröstningen om Sveriges bästa gröna livsstilsblogg som En lagom dos grönt arrangerar. På måndag börjar finalen :-)

Fick ett meddelande från arrangören igår. Nu är det kart att Lantmännen går in som huvudsponsor för tävlingen. Ookej... Jag gissar att Lantmännens CSR-folk har lagt pannan i djupa veck den senaste veckan efter att Sveriges Radio berättat om den billiga sojan som Lantmännen köper hundratusentals ton av utan att blinka - samma soja som innebär ett helvete för människor och natur i Brasilien.

Joråsatt... om man vinner omröstningen kan man räkna med en generös kasse med några av Lantmännens produkter, meddelar arrangören. Spännande. Vad kan det vara? En säck genmodifierad soja?

Nej, förlåt! Det man kan hoppas på är att de tar åt sig kritiken och inser att de faktiskt kan göra skillnad och ställa krav som inköpare. Något måste de göra i alla fall.

Som konsument kan i alla fall jag ställa krav. När jag köper KRAV-märkt slipper jag bidra med mina pengar till att utnyttja jord och människor i andra länder.

5 mars 2010

Bra gröna tips för jobbet

Sånt här gillar ju jag: Naturskyddsföreningen ger konkreta tips på hur man kan jobba med miljön på jobbet. Bra tips, tycker jag. Och så känns det extra bra att läsa och inse att vi redan gör rätt mycket av det där.

Ja jösses, tänk att det bara är ett år sedan vi började stänga av våra datorer efter arbetstid. Innan dess hade vi rekommendationer från IT-avdelningen att låta dem stå på dygnet runt, året om.

Känns fjärran nu, tack och lov.

4 mars 2010

Man kan väl drömma?

En kombination av att vara gottesugen och ett rebelliskt infall att vägra vinter ledde till att jag plockade fram...



...glassmaskinen! Det blev inga excesser, en enkel chokladglass på kakaopulver, bara en äggula och havregrädde/mjölk, men ändå.

Glass.