29 augusti 2010

Debatthyfs, någon?

Idag sände P1 en timmes valdebatt om miljöfrågor med alla riksdagspartier. På tiden, tänkte jag och bänkade mig till direktsändningen.

Nån mer som lyssnat?

Det var bland det sämsta i debattväg jag någonsin tvingat mig att lyssna på. Hur svårt kan det vara för kunniga miljöpolitiker att säga vad de skulle vilja åstadkomma om de får makten? Nej istället blev det en uppvisning i att gapa i munnen på varann och klaga på motståndarnas usla politik. Värst var vänsterpartisten, som inte kunde vara tyst en enda gång när någon annan pratade.

Inte ett dugg klokare blev jag. Suck...

Tre veckor till valet. Undecided.

26 augusti 2010

Varg!

Nu har jag bokat! Jag fick ett presentkort på att träffa kolmårdsvargarna i födelsedagspresent av syrran. I slutet av oktober ska vi dit. Toklängtar.

Tills dess får jag hålla till godo med en varg i mer behändigt format:


Observera att hon har fin rosett för att vi placerade oss på tredjeplats på den senaste agilitytävlingen. Jag var stolt så jag kunde spricka. Maiden själv ser mest ut att tycka att det ser fånigt ut med rosetten.

Och ikväll drar höstens agilityträning igång på Brukshundklubben.

25 augusti 2010

Efterlängtad valdebatt

Med tanke på hur tyst det varit om miljö och klimat i valrörelsen hittills, förutom vallöftet om supermiljöbilspremien (detta fantastiska ord!) som seglade upp igår, så är den här debatten extra välkommen: Naturskyddsföreningen ordnar en valdebatt om framtidens miljöutmaningar på Södra Teatern i Stockholm den 31 augusti.

Jag vill så gärna gå och lyssna, men det är tveksamt om jag kommer iväg sådär en vanlig arbetsdag. Men om jag trixar lite, kan man kanske ta extra lång lunch och gå dit.

Om man vill kan man bidra med frågor som man vill att politikerna ska svara på. Jag skickade med en fråga om det finns tankar på politiska beslut som leder till att det blir billigare att åka tåg än att flyga. Folk flyger ju inrikes som galningar!

Och nej, jag har inte bestämt vad jag ska rösta på än.

24 augusti 2010

Karikatyr

"Cyklande miljötrendiga stockholmare har tagit miljöpartiet till sitt hjärta" står det på DN:s förstasida idag.

Det är inte direkt första gången man hör det där ordet. Miljötrendig. Eller eko-chic.

Förra söndagen fanns ett långt reportage i Svd av Mustafa Can om "det gröna Södermalm". Också det apropå att Mp är så starka här. Han radar upp klyscha på klyscha om eko-chica medelklassöder, och jag antar att jag ska känna mig träffad. Jag bakar både surdegsbröd, handlar ekologiskt och tror att jag kan påverka klimatförändringarna med mina egna vardagsbeslut.

Även om det är intressant och lite kul att låta någon analysera och karikera ens egen livsstil, så stör jag mig på sättet att beskriva verkligheten. Att miljömedvetenhet och insikten om att människan pajar planeten enbart skulle vara en trend för den välutbildade medelklassen i storstaden. Som det är något man hakar på, på samma sätt som uppvik på jeansen, iPhone eller Odd Molly.

Eller det är kanske inte verklighetsbeskrivningen jag stör mig på, förresten. Det ÄR ju en trend. KRAV ökar mitt i den ekonomiska krisen, och det erbjuds fler och fler ekologiska och klimatsmarta varor och tjänster som folk gärna lägger sina pengar på.

Det som stör mig är när det beskrivs nedsättande. Att alla vi som hänger på miljötrenden skulle vara en skock får som är värda att förlöjligas. På samma sätt som jag inte förstått varför man ska skämmas för att man anses vara politiskt korrekt.

Det är väl skit samma vad man har för motiv? Är det sämre att göra ett bra miljöval för att det är "trendigt" än av andra skäl? Om du börjar cykla till jobbet för att du tycker det ser rätt ut eller om du gör det för att du vill vara duktig eller kanske bara för att få motion - det ger samma effekt för klimatet.

Varför denna ironi?

Nej hörni. Jag tänker inte låta mig nedslås av karikatyren, även om jag vet att jag passar mycket väl in på den.

23 augusti 2010

Fylla jämnt

Jag fyllde 40 i somras. Grattis till mig : -) Jag blev uppvaktad både på själva födelsedagen och på en fest i lördags (som egentligen höll på lite för länge för att det skulle vara värdigt att gå upp på morgonen och städa lokalen, tack snälla make och syster för hjälpen!).

Jag tycker det är svårt att önska sig presenter. Har alltid tyckt det. Vill jag ha något, så ser jag väl till att spara ihop till det, och så vet jag att jag får precis det jag vill. Jag är praktiskt lagd på det sättet.

Men jag fick så fina och genomtänkta presenter! Trots att jag kan tänka mig att jag inte är jättelätt att hitta på något till. Lyssna på det här: Jag ska träffa vargar på Kolmården, jag ska gå ayurvedisk matlagningskurs, jag ska på lyxbehandling på ekosalong, jag ska på karaokekväll och på Dramaten. Och så ska jag tydligen dricka gott vin.

Och så fick jag en ny hushållsassistent, som fick ersätta den gamla ärvda, som faktiskt var samma årgång som mig, och börjat bete sig lite ålderssvagt.

Men det mest fantastiska var ändå historien om hur kollegan som skulle köpa födelsedagskortet från arbetskamraterna gått runt från butik till butik i Stockholm för att fråga om de hade miljömärkt papper i korten. Tydligen var det inte så gott om det, men varje butik fick höra önskemålet från en medveten kund.

Jag kan inte hjälpa att jag blir lite fuktig i ögat när jag tänker på det.


Vilken fantastiskt fin present!

Slappat klart

Men hur svårt kan det vara att komma igång att skriva här?

Jag har hittills aldrig haft svårt att komma på något att skriva om, snarare är det tvärtom - det finns för mycket att säga. Men efter sommarpausen verkar det vara hopplöst att komma igång. Vaddå för?

Nu har jag i alla fall så smått landat i vardagen. Dags att ta upp lite goda vanor, kanske? Kicka igång den här bloggen, så ni inte tror att jag dragit nåt gammalt över mig.

Så får det bli.

11 augusti 2010

Vem köper pälsar nuförtiden?

Igår kom minkfrågan upp till debatt efter Djurrättsalliansens dokumentation av de svenska minkfabrikerna. Jag tittade lite på deras film och som alltid när man ser systematisk misshandel av djur så mår man illa och skäms för att bo i ett land där det tillåts.

Det värsta var att se hur stressade de var, så långt ifrån ett naturligt beteende man kan tänka sig. Bara vidrigt.

Ja, nu är det ju inte tillåtet att plåga djur i Sverige. Det var statssekreteraren på jordbruksdepartementet väldigt tydlig med i debatten i P1 Morgon igår. "Djur ska ha det bra", var typ det enda svaret Magnus Kindbom (c) hade på frågorna han fick om politikernas ansvar.

När man snackar minkfarmer har jag alltid undrat vilka som köper minkpälsar nuförtiden. Jag har aldrig ens hört talas om någon i min generation som ens skulle komma på tanken. Men tydligen går mycket av de svenska minkpälsarna på export.

Jaha.

Om inte svenskarna vill köpa pälsar känns ju Eskils knarkargument för att ha kvar svenska minkfarmer ännu tokigare.

Nej, snälla, förbjud svenska minkfarmer nu! Det är ingen idé att hänvisa till våra fina djurskyddslagar som ändå inte följs, eftersom kontrollen är så usel.



§ 4 - Sveket mot minkarna from Djurrättsalliansen on Vimeo.

9 augusti 2010

Valet: Frustrerad

Ju mer valet närmar sig, desto mer störd blir jag på de färdiga regeringsalternativen.

Vad är det för poäng med olika partier om de redan FÖRE valet har förhandlat och kompromissat om vilken politik deras regering ska ha om de vinner? Det är ju först efter valet som man vet vilka partier som fått mest röster och det är väl först då man kan börja kompromissa om sakfrågorna?

Och så fort ett parti sticker ut hakan i en fråga, så får de kritik för att de inte är överens med de andra partierna. Eh... om de var överens, så kunde de ju vara ett enda parti. Fast det kanske är det som kommer att hända så småningom. När partierna, istället för att driva och utveckla den politik som de själva vill, gör allt för att anpassa sig till sina kompisar, för att inte verka osams.

Jag vill rösta på ETT parti, inte på tre eller fyra.

1 augusti 2010

Bananflugor - The Saft Of Death

Det blir ingen riktig rötmånad utan den årliga invasionen av bananflugor, verkar det som. Var kommer de ifrån? Och hur kan de gå från noll till hundra på typ ett dygn?

Jag gillar djur, men har bestämt att flugor inte ingår i mitt ekosystem i köket. Bort!

Alla ni som är bra på husmorsknep har säkert redan koll på det här, men för mig var dödssaften en nyhet sedan en googlesökning förra året. Det finns alltså ett mycket effektivt och kemikaliefritt sätt att utrota bananflugor inomhus. Lite sött, lite vinäger eller ättika och vatten med ett par droppar diskmedel är allt som behövs.


Saft Of Death

Min blandning består av lite outspädd jordgubb-flädersaft, 2 tsk ättika, 2 tsk vinäger, 1 tsk honung och späd med lite vatten. Droppa i två-tre droppar handdiskmedel och ställ glaset där flugorna befinner sig. Flugstackarna tycker det luktar gott och hoppar så småningom i och drunknar, eftersom diskmedlet förstört ytspänningen. Du märker skillnad redan efter några timmar, men låt glaset stå i fred några dygn, så att alla eftersläntrare hittar dit.

Avfallskvarnen är förresten världsbäst på att förhindra flugor och dålig lukt så här års. Inga matrester som ligger och gror under diskbänken.