5 april 2011

Fiskare och giftiga fiskar

Vad är det som är så speciellt med yrkesfiskare? Jag fattar inte. Om fisken håller på att ta slut eller om den är så giftig att den är ohälsosam, så behövs det väl inte så många fiskare helt enkelt.

Morgonens nyhet på Sveriges Radio: Sverige har haft undantag från EU-förbudet att fiska och sälja fisk med dioxin i Sverige för att värna det småskaliga yrkesfisket i Östersjön. Nu vill Livsmedelsverket avskaffa undantaget så att vi slutar äta giftig fisk. Med tanke på att bara 15 procent av allmänheten har koll på vilka fiskar som är giftiga och som man ska äta sparsamt av, så verkar det vara en bra idé.

Men yrkesfiskarna vill fortsätta fiska giftig fisk, för annars kan inte så många jobba som fiskare. Nu ska regeringen ta ställning till om undantaget ska avskaffas. Hallå! Giftig fisk, vad finns det att fundera på?
"Livsmedelsverket menar att fyra till sextusen kvinnor i fertil ålder får i sig mer dioxin och PCB än vad som är bra för hälsan. På sikt löper de här personerna risk att få försämrad fortplantningsförmåga, nedsatt immunförsvar och cancer. Höga halter kan dessutom påverka utvecklingen av hjärnan och nervsystemet, känsligast är foster och spädbarn."
Ja, det är väl rimligt att vi utsätter befolkningen för det, bara yrkesfiskarna får behålla sina jobb, eller?

Om vi skulle skydda andra yrksesgrupper på samma sätt som fiskare skulle vi ha en koloni med EU-understödda skrivmaskinstillverkare och vi måste väl för guds skull värna om biografpianisterna!

Om fisken tar slut i haven för att vi fiskat upp den dumfort och och om vi förgiftat den fisk som är kvar, är det inte bättre att uppmuntra yrkesfiskarna att fundera på en annan yrkesbana?

6 kommentarer:

Jessica sa...

Du har mitt i prick som vanligt! Och det kommer från en som har fiskare i släkten sedan 1500-talet. Om vi slutar fiska och tar hand om våra vatten så kanske mina barnbarn kan börja fiska igen.

Karolina sa...

Jag är i fertil ålder och känner att jag inte har hundra koll på vad som är bra och dålig fisk för mej. Att man ska vara försiktig med insjöfisk vet man ju, men sen då?
Ge mej och resten av oss 85% en lektion tack!
Tack för en bra blogg!

Maria sa...

Och hur mycket kommer de kunna fiska när fisken väl har tagit slut, är en annan fråga som aldrig tycks tas upp...

Anonym sa...

Ja hur många var det de var? 60 stycken är en siffra som dyker upp i minnet från något TV-inslag jag såg. Jag kan ha fel, men inte vimlar det av dem precis. Omskolning nästa!

Marie

Karin sa...

Karolina: Jag skulle gärna ge en lektion i vilka och hur många fiskar man får äta om jag bara visste. Men jag har inte koll själv och har inte ägnat någon kraft åt att ta reda på det heller eftersom jag inte äter fisk alls.

Men det jag ändå lärt mig de senaste dagarna är att kvinnor i fertil ålder som planerar att få barn någon gång ska passa sig lika mycket för östersjöfisk som gravida. Dioxinet som du får i dig stannar kvar i kroppen och förs över till barnen som ännu inte finns.

Men nu kan du vara lugn. Eskil Erlandsson har lovat att det ska satsas på information. Han tar giftproblemet på allvar. Skönt va?

Karolina sa...

Karin: Just ja, du äter ju inte fisk. Tänkte inte på det...
Jag får konsultera google istället :) Esils lovord vet jag inte om jag kan lita på fullt ut, men bättre kan det ju bli.