29 juni 2011

Utdelning

I dag kom det 400 spänn i rikspresentkort på posten till mig från en av restaurangerna som jag mejlat med tips på bättre vegomat.

Ba så ni vet - om någon annan funderar på att göra det också. Det lönar sig ibland :) Och jag tror faktiskt helt ärligt att restaurangerna uppskattar konstruktiv kritik.

Groddar eller köttfabriker?

EHEC i Sverige nu alltså. Jäkligt obehagligt, såklart. Och groddarna får bli syndabock. Jag fattar inte riktigt vilka groddar det gäller. Om jag odlar alfalfagroddar hemma i köket med frön från Saltå kvarn, blir jag sjuk då? Skulle inte tro det. Eller?

Och så börjar snacket gå om att vi måste stråla maten för att öka säkerheten. För all del, maten tappar vitaminer, men man dör inte av den i alla fall. Det är ju bra.

Eller så kan man fundera på varför vi blir sjuka av maten. Henrik Ennart på Svd skrev en läsvärd artikel idag. 
"Men andra FN-organ och välrenommerade forskare har konstaterat att det finns en rak linje mellan den nya tidens köttfabriker där tätt sammanpressade djur göds i rekordtakt för att möta allt lägre slaktåldrar, och de nya aggressiva och antibiotikaresistenta bakterier som sprids därifrån via vatten och vind.

Grundproblemet är, som den amerikanska matprofessorn Marion Nestle uttryckt det, att industrin inte vill betala kostnaderna för att ta hand om djuren och producera säkert kött från början. I stället vill de stråla det färdiga paketet för att slippa bry sig om problemet."

28 juni 2011

Vad ska man tro om avfallskvarnar?

Ska vi ta en vända till om det där med avfallskvarnar och matavfallet? Man kan ju bli snurrig för mindre…

Här är en kort bakgrund för nya läsare:

2009 hör jag talas om avfallskvarnar och tycker att det verkar vara världens bästa idé för att återvinna matavfall till biogas. Att transportera avfallet i befintliga avloppsledningarna verkar närmast genialiskt. Stockholms stad har precis börjat tillåta avfallskvarnar i hushållen och jag ber Stockholmshem om att få installera en hos mig. De utser mig till första testare och installerar en helt kostnadsfritt hos mig i december. Då var avfallskvarnen det enda sättet för stockholmare att kunna återvinna matavfallet till biogas, eftersom det inte samlades in på annat vis.

Jag gillar kvarnen, och syns mala mat både i tidningar och TV under våren 2010. Men efter hand hör jag mer och mer kritik. Tydligen går en hel del av biogaskraften förlorad i avloppen, och jag hör från flera håll att det bästa sättet att få ut biogas från matavfall är att källsortera och hämta med lastbilar. Jaha. Och från januari 2011 börjar Stockholms stad att erbjuda hushållen hämtning av matavfall.

Igår mejlade jag med personen som är ansvarig för avfallsfrågor på Stockholmshem, och frågade om inte vi skulle få möjlighet att källsortera matavfall i vårt kvarter. Just nu är det ju bara jag som kan det, med min kvarn. Nä, det var inte aktuellt med det just nu, det behövde testas i mindre skala först och så funderade de fortfarande på om avfallskvarnar kanske är en bättre idé. Jag berättade vad jag hört om förlusten av biogaskraft i avloppen.

Men nu är det nya bud, tydligen:
”Jo det stämmer att många är skeptiska till matavfallskvarnar, men både Stockholm vatten och en del andra verkar nu mer inne på att det inte alls är så stora förluster i ledningsnäten. Vi har så korta uppehållstider och ledningar i Stockholm att nedbrytningen i princip inte hinner börja innan avloppsvattnet når reningsverken. Man pratar om att det måste vara uppehållstider på mer än ett dygn och här är det ovanligt.”
Hon hänvisade också till en ny rapport från en studie i år.

Det vore ju kanon om kvarnarna faktiskt är lika bra, eller åtminstone nästan lika bra, som att samla in matavfallet, framför allt med tanke på att många nog är mer benägna att använda dem än att orka gå ner med påsar till miljörummet. Jag gillar verkligen min kvarn, och det skulle vara så schyst om det visade sig att det åtminstone var nästan lika bra som att samla in i kärl.

Men vad ska man tro?

26 juni 2011

14 procent?

Har ni läst den nya statistiken om svenskarnas miljöintresse? Enligt en SOM-undersökning är det bara 14 procent av svenskarna som tycker att miljöfrågorna är bland de viktigaste samhällsproblemen. Det har minskat på senare år, dessutom. I slutet av 80-talet var det över 60 procent som tyckte det, och för två år sedan var siffran drygt 20.

Jag hittar ingenstans vad det är för samhällsproblem som kommer över miljöfrågorna på listan, men det skulle vara intressant att veta.

Jaja, jag fattar att inte alla går runt och funderar på miljöproblem och klimatförändringar och kemikalier och utfiskning och biologisk mångfald hela dagarna. Är man arbetslös hamnar arbetsmarknadspolitik högt upp. Är man sjuk är det klart att man tycker att sjukförsäkringsfrågor är viktiga, och har man barn så är skolan prio. Man kan vara engagerad i en massa viktiga frågor och det är bra att vi är det och att vi inser att alla inte kan vara engagerade i allt.

Men. Oavsett hur engagerad man är - hur kan man inte anse att miljö och klimat är en av våra viktigaste samhällsutmaningar? Allt beror på det. Tar vi slut på och förstör jordens resurser så är det skit samma med resten, vad finns det då kvar att engagera sig i?

Okej, det kanske låter naivt, men ni fattar.

Den kluvna sparrisen

Det där med veganmat på restauranger. Jag vet att jag kanske har skrivit lite väl mycket om det på sistone, men jag kände ändå att dagens restaurangmåltid förtjänar en plats i hall of fame.

Vi gjorde en utflykt till Mariefred och en lunch på Gripsholms värdshus. Vi hade hunden med, så det blev uteserveringen på restaurangens bakficka - jättetrevligt. De hade inget alls utan kött eller fisk på menyn, men det skulle inte vara några problem att fixa en vegetarisk rätt utan mjölk och ägg.

Jorå…


Lägg märke till den konstnärliga användningen av en sparris. Den är kluven på längden och skuren på tvären. 135 kr/tallrik.

Det var jättegott. När vi ätit upp bad vi att få in en korg med bröd, eftersom vi inte blev så mätta. Då fick vi faktiskt lite påfyllning med sparris. Och så tog vi varsin tallrik ljuvliga jordgubbar till efterrätt, så vi var inte hungriga när vi gick därifrån.

Jag skickar mitt standardmejl om proteiner i veganmat till dem, så får vi se om de snappar upp något.

Det är väl inte konstigt om den allmänna uppfattningen är att man inte blir mätt på veganmat, om kockarna på de bästa krogarna tror att vi bara äter lite grönsaker?

Ikväll blir det pasta. Med avocado-/mango chutneyröra och rökt tofu.

23 juni 2011

Titta!

Skrytvarning (känsliga tittar bort)

Kolla vad jag hittade på Naturskyddsföreningens blogg! Sjukt mallig att vara en av de fyra i listan. Och vilket sällskap! Jösses...


Ja, vilken egokick :)

Jag har haft den här bloggen i snart två och ett halvt år nu. Ibland kan jag känna att det går lite på tomgång. Att jag liksom har sagt allt jag tycker - vad finns det mer att säga? Ibland känner jag att den drar iväg åt något håll och blir för enkelriktad. Nu i vår har den mer liknat en djurrättsveganblogg än en allmän miljöblogg, det är jag medveten om.

Ändå fortsätter jag. Bloggen har blivit en del av min vardag. Att skriva här inspirerar mig själv till att lära mig mer och framför allt att utmana mig själv och min livsstil. Det passar mig.

Om någon frågar mig varför jag orkar fortsätta, brukar jag svara något i stil med att det här är mitt sätt att försöka göra världen bättre. Jag gör aktiva vardagsval och skriver om det, inte svårare än så. Förhoppningsvis blir någon annan inspirerad av det, och det räcker för mig.

Men visst... Vilken amatörpsykolog som helst skulle kunna berätta att det handlar om bekräftelse också. Att synas, få beröm och bli stolt. Jag har koll på besöksstatistik och tycker det är jättehäftigt när antalet besökare stiger. Varje gång någon säger något snällt om min blogg, så blir jag larvigt mallig. Men det får man väl bli?

Tack snälla snälla Naturskyddsföreningen!

Ps. Jag är också med i länklistan på den här bloggen också. Vad jag gjort för att förtjäna det kan jag inte räkna ut hur jag än anstränger mig.

22 juni 2011

Jag vill köpa alla ålar!

Jag älskar Naturskyddsföreningens senaste kampanj för att rädda ålen. För en slant kan man vara med att köpa ålfiskerätter, som Naturskyddsföreningen köper av skånska fiskare, som då låter bli att fiska sina ålkvoter.

Ålar är så fantastiska djur, och människor håller på att utrota dem. Man räknar med att mängden ålyngel har minskat med 99 procent de senaste 50 åren. Ändå är det tillåt att fiska ål. Och folk köper och äter den. Jag blir tokig!

Jag känner mig rik den här månaden och köpte ett knippe fiskerätter. Det var så längesen jag köpte fisk att det kunde vara dags :)

Här kan du köpa egna ålar (kampanjsidan)
Mer om Naturskyddsföreningens kampanj

Och så måste jag avsluta med ett favoritcitat ur Isabella Lövins bok Tyst hav:
Ålen visade sig vara ett levande fossil, som tänjde alla begrepp om gränserna för biologins och evolutionens möjligheter, en pusselbit i en ny teori om planetens geologiska historia, ett urtidsdjur som satte vår egen existens på jorden i ett nytt perspektiv. 
[...] 
Ålen är född i kontinenternas navel, i planetens gryning; den har överlevt allt, dinosaurier och istid, har sett kvastfeningar börja kravla upp på land och homo sapiens vandra till Europa för bara 40 000 år sedan och nu - inom loppet av bara några få år - håller den moderna människan på att utrota den.

21 juni 2011

Mina östersjölöften

Nu har jag också angivit mina löften för Östersjön. Tack My på Grön handling för tipset!

WWF kampanjar och tycker att man ska avge minst tre livsstilslöften för friskare Östersjön. Bara att kryssa i.

Jag håller med My om att det inte är okomplicerat det där med kemiska ämnen, mediciner och färgrester i avloppet. För även om jag självklart inte slänger mediciner i toan, så är det ju där de hamnar till slut ändå efter att jag har ätit dem. Och visst är det både aspartam och annat otrevligt i de där Sodastream-smakerna vi använder. Men jag antar att det inte var sådant de menade, så jag lovade glatt allting, utom det där med att förbättra avloppet, som jag inte riktigt kan påverka.

Fisk- och köttgrejerna lovade jag också, även om det blev lite knasigt formulerat. Nej, jag kan inte lova att köpa grönlistad eller miljömärkt fisk, eftersom jag inte köper någon fisk alls. Likadant med köttet, kan ju inte gärna äta mindre än jag redan gör, men ändå...

Här är kampanjen. Vad kan du lova?

19 juni 2011

Supernyttiga hampafrön

Jag har inte skrivit tillräckligt om hampa, känner jag. Jag hörde talas om det som ett bra miljöval för textil för typ två år sedan. Jag köpte en schyst handväska och en härlig topp i stickad hampa. Lite linnekänsla över det, verkligen ett skönt material.

Och för ett tag sedan lärde jag mig om hampafrön, och det är dem jag vill slå ett slag för idag. Lyssna noga ;)

Superfrön!
Skalade hampafrön finns att köpa på burk. Renée Voltaires finns på välsorterade matbutiker, annars finns de troligtvis i hälsokosten. Och på diverse nätbutiker. Hampavaruhuset har både frön och kläder och en massa annat.

Fröna är ett par millimeter i diameter och har en nötaktig smak som jag verkligen gillar. Man kan strö den på sallader eller på vilken mat man vill. Jag blandar en matsked i morgongröten varje dag tillsammans med krossat linfrö. Vips är man boostad med protein och omega-fetter som ger en skön känsla i magen. Havregrynsgröten blir dessutom godare. (Jag blandar i fröna efter att gröten är klar, eftersom de är känsliga för höga temperaturer)

Värsta supermaten! Det här har jag lärt mig om hampafrön:
Hampafröt är en komplett proteinkälla som består av alla de åtta essentiella aminosyrorna. Hampafröt innehåller en massa fibrer som håller magen igång. Den innehåller essentiella fettsyror som Omega 3 och 6 och är bra för hud, hår, immunförsvar och ögon. Det sägs att hampafrön också reducerar kolesterolnivån. Dessutom innehåller hampafrön mycket vitaminer och mineraler främst kalcium.
Klippt från Renée Voltaire

Och nej, det som säljs som mat i Sverige har inget med droger att göra. Det är ren industrihampa, som är fullt tillåtet att odla och sälja i Sverige. Den är dessutom väldigt effektiv att odla och kan växa på näringsfattiga jordar i de flesta klimatzoner. Alla rätt. Mer på Wikipedia.

Gillar.

Borde jag struntat i det?

(Varning: Alldeles för långt inlägg)

Jag borde väl ha hållit tyst. Men sedan kunde jag inte hålla mig, kunde inte låta det stå oemotsagt.

Det var ett inlägg som en bekant gjort på facebook. Hon hade hört talas om en vegan som avstod vin för att det används fiskblåsor i tillverkningen. Hennes inlägg var ingen kommentar om veganen, utan hon var bara förvånad över det där med fiskblåsorna.

Kommentarerna började droppa in, från min bekants facebookvänner, alltså personer som jag inte alls känner.

Person 1: Han hade förmodligen druckit för mycket vin i sitt tidigare liv och trodde han drack fiskblåsor. Men det är ju inte så långt till [närmsta psykiatriska klinik].

Person 2: Den var klockren! Hahahah!:)
Eller hur? De verkar ha ursäkter för allt de ej kan el vill äta,,,, vissa veganer äter chocklad,,, hmmm, är det ej gjort på mjölk? Och VARFÖR äter de ej mjölkprod, kossrna DÖR ju, om de ej blir av m mjölken!

Karin: Tydligen inte alls ovanligt att använda äggskal eller fiskblåsor som filter i klarningsprocessen när man gör vin. Inte alla viner, dock...

Person 2: Själv låter jag folk göra precis som de vill,,, jag var vegetarian förut men nu har jag återgott till att äta kött... hoppas veganer mår bra men kan tänka mig att de får näringsbrist... plus sallad, den har väl oxå levi i jorden o vatten, det lever väl med? Går ej att inte äta ngt som ej levt, eller?

Person 1: Du har alldeles rätt . Kände en vegan som dock älskade smågodis, framför allt sega saker. När jag talade om att man använder gelatin som kommer från grissvåle för att tillverka dessa sega råttor, sa han att det skiter han i. Smågodis måste han ha. Då sa jag att jag också var vegan, men åt kött, fisk, skaldjur och vad som helst.

Person 2: Ja, visst gör de så. De äter det de vill, fast det skulle va gjort av djur... sedan väljer de bara vad de ej vill äta men då kan de väl inte kalla sig veganer som du påpekade oxå, att isåfall kan ju du oxå kalla dig det, fast du äter kött.

Här borde jag stängt ner sidan och insett att det inte går att argumentera, men istället gav jag mig in…

Karin: Det finns många skäl att äta mindre kött eller kanske sluta äta mat som kommer från djur. Var och en får gå till sig själv och göra sitt bästa för att handla utifrån sina värderingar. Att minska sitt köttätande är bland de allra viktigaste vardagshandlingar man kan göra för klimatet och miljön, det är knappast någon som ifrågasätter idag. Sedan finns den etiska aspekten, där man kan fråga sig hur mycket lidande i djurfabrikerna det är värt för att jag ska äta kött, mjölk och ägg. Jag har själv valt att avstå, för att det stämmer bäst med mina värderingar.

Om man tycker att man bidrar till onödigt lidande för djuren, miljöförstöring och snedfördelning av jordens resurser genom att äta kött, och då väljer att avstå - och kanske kalla sig vegan för att det underlättar för andra att förstå vilket kostval man gjort - varför är det då så dåligt att någon gång ibland göra undantag? Det är många som verkar bli väldigt provocerade av vegetarianer/veganer som ibland gör undantag.

Är det sämre att avstå mat från djur 95 % av måltiderna, eller kanske 99 % (som för han som åt smågodis), än att inte alls försöka?

För mig handlar mitt val att äta veganskt om konsumentpåverkan. Det är inte en religion.

Person 1: Hur många älgar, rådjur och andra vilda djur skulle finnas om vi inte sköt och åt dem? Vem skulle föda upp grisar och kor om ingen åt dem eller tog tillvara mjölken från kon? Hur många hönor skulle finnas om vi inte åt deras ägg eller deras kycklingar? Jag tror att du svarar 0 på de senare frågorna och "en jäkla massa" på den första. Vi skulle alltså utplåna en mängd raser. Om vi ger grisar, kor, hönor och andra tamdjur ett drägligt liv och avlivar dem på ett drägligt och värdigt sätt för att sedan äta dem gör vi ingen skada. När det gäller de vilda djuren skulle antalet olyckor i trafiken öka. Vi skulle köra på älgar och skada både dem och oss. Och antalet döda rådjur som skulel ligga utmed vägarna skulle öka tusenfalt. Är det ett sådant samhälle du eftersträvar? Och han som äter smågodis skulel tgivetvis bli lottlös eftersom det inte finns ngåra fgrisar kvar och därmed ingen möjlighet att göra sega råttor. Jag tycker itne att man bidrar till ett onödigt lidande för djuren. Tvärtom. Om vi slutar äta kött kommer vi att bidra till ett onödigt lidande för allt vilt.

Karin: Min fråga handlade inte om det är bra eller dåligt att vara vegan. Det kan jag diskutera, men jag vet inte vad det skulle leda till. Jag handlar utifrån mina egna värderingar, och har varken några planer eller förhoppningar att få någon annan som inte vill sluta äta kött att göra det.

De allra allra flesta av mina vänner äter kött, och jag respekterar deras val. De respekterar också mitt val att inte äta kött.

Jag hade en helt ärlig fråga som jag är nyfiken på: Vad är det som är så provocerande med en vegetarian eller vegan som gör "undantag" någon gång ibland? Jag kan inte förstå varför någon som äter kött varje dag kan se ner på den som valt bort att äta kött, men av olika skäl ändå gör det i undantagsfall.

PS. Alldeles jättegoda sega råttor gjorda helt på vegetariska ingredienser finns att köpa. Och väldigt mycket choklad, framför allt mörk choklad, är helt utan mjölk.

PPS. Viltkött är en sak - köttfabriker är en annan. Om vi människor bara åt jagat viltkött, och de tamdjur vi har ansvar för fick leva värdiga liv, uppfödda på foder som inte odlats på andra sidan jorden under miljövidriga förhållanden - då skulle köttätandet vara mycket mindre problematiskt för mig. Men det skulle innebära att alla skulle behöva äta mindre kött och det skulle vara mycket dyrare. Inte som nu, när vi svenskar och den övriga rika världen äter mer och mer kött varje år samtidigt som det bara blir relativt billigare och billigare.

Person 1: Bara en liten kommentar. Vem skulle ha tamdjur om de inte fick slaktyas? Det skulle väl itne finnas en gris kvar. Eller höna om vi nu inte äter äggen. Dricker vi sedan inte mjölk har vi inga kor heller. Så den bild du skapar om dessa djur som fredligt går omkring och bara mår bra är en utopi. Sedan håller jag med dig i frågan om respekt. Självklart får du leva och äta som du vill. Däremot är jag lite skeptisk mot undantagen. Om man inte äter kött på grund av att man anser att djuren plågas varför då göra undantag? Därmed är debatten för min del avslutad. Ha en fin dag, Karin.

Det där orkade jag inte svara på.
Intressant vad mycket denna för mig helt okända person vet om vilka utopiska bilder jag målar upp.

Förlåt att det blev så långt. Jag blev bara så förvånad över hur ogenerat någon kan fördöma en annan människas etiska val och säga det rakt i ansiktet (nåja, det var dia datorn, men han sa det direkt till mig). Det har faktiskt aldrig hänt mig förut, på mina elva år som vegetarian och mina fem månader som vegan-wannabe.

Förresten, vad tror ni – vad är det som är så provocerande för vissa med vegetarianer/veganer som gör ”undantag” ibland? Gör inte alla bara så gott de kan?

15 juni 2011

Pannkaksomelett?

Note to self: Välj ett fungerande recept när du är sugen på pannkakor. Det här var bara halvbra:



Fast med sylt och havregrädde var det inte så dumt ändå. Vi kallade det för pannkaksomelett. Och åt oss mätta och belåtna.

Det här receptet tar jag nästa gång.

Rättegång i morgon

"Det får vara nog nu. Att rättssystemet dömer budbärarna men låter djurskyddsbrott passera gör konsumenternas makt till hoppets sista utpost. Använd den makten. Bojkotta griskött."
Det har ett gäng kändisar skrivit under på i en debattartikel i Svd.

Detta apropå att Att Lars Hultström på Blackstaby gård slapp åtal, trots uppenbara brott mot djurskyddlagen. De som filmade lidandet är åtalade och riskerar miljonskadestånd. Rättegång börjar imorgon.

Läs artikeln, men hoppa över läsarkommentarerna. Man vill tvätta ögonen efteråt.

14 juni 2011

Cyklister och enkelriktat

Är det äntligen dags att säga något snällt om en centerpartist här på bloggen? Jag tycker inte att jag har haft så stor anledning förut, när vi snackat förbifart, pälsfarmer och annat spännande.

Men Per Ankersjö, centerpartistiskt stadsmiljöborgarråd i Stockholm, får tummen upp av mig idag. Han vill att cyklister ska få svänga höger vid rödljus, och kunna köra mot körriktningen på enkelriktade gator.

Ja, tack, och gärna lite bredare och säkrare cykelvägar när ni ändå håller på.



Nu cyklar jag ju som sagt mot enkelriktat varje dag ändå. Så nära civil olydnad jag kommer, verkar det som.

Lite inlägg från förra våren om detta:

Breaking the law: Min cykelväg till jobbet
Omöjligt att genomföra: Fråga till Stockholms trafikkontor
Inte obeaktat (svar från Stockholms trafikkontor)

10 juni 2011

Älska Hurry Curry

Måste bara lovebomba Hurry Curry. Det är Indiskas egen restaurang vid Hötorget. Det börjar nästan bli larvigt hur ofta vi går dit på lunch nu för tiden. Jag försöker maxa till två gånger i veckan för att inte riskera att tröttna, men det känns ärligt talat inte som någon risk än.

Det är indiskt kök, men helt utan den ibland feta och oljiga känslan det brukar vara på vanlig indisk restaurangmat. De har alltid en bön- eller linsgryta, olika varje dag, som serveras med samosa eller någon grönsaks- eller nötbiff. Säger du till att du vill ha vegan fattar de med en gång och byter ut raitan (yoghurtsåsen) mot en ljuvlig chutney. Är det ost i grönsaksbiffen byter de till en jättegod grönsakssamosa.

Haha, idag behövde jag inte ens säga vad jag ville ha. En vegan? sa de till mig innan jag hann öppna munnen :)

Ja, dit skulle andra restauranger gärna få gå och lära sig hur man komponerar måltider som man blir mätt och belåten av.

Högsta betyg!

9 juni 2011

Alla svarar snällt :)

Lite enkelspårig, kanske. Men jag har blivit smått besatt av att mejla till reataurangkedjor om deras menyer och sedan invänta deras trevliga svar. Det senaste gick till Svarta Lådan, en snabbmatsrestaurang i Stockholm med en tydlig hälso- och miljöprofil. Gröna gaffeln har de fått och allt.

(Jag förstår om ni tröttnar på att läsa min korrespondens, men jag är så positivt överraskad över hur lätt det är, och att de faktiskt verkar bry sig om vad jag tycker!)

Så här skrev jag:


Hej,
Jag gick till Svarta Lådan för att köpa lunch idag. Jag vill äta veganmat, och tänkte att det säkert skulle finnas någon mat utan kött/mjölk/ägg på Svarta Lådan, eftersom ni verkar ha både en miljömedveten och hälsoinriktad profil. Det fanns två rätter utan kött och fisk (haloumi och flygande Jacob). Men det fanns ingen rätt utan mjölkprodukter, tyvärr.
Ni kanske funderar på att införa någon vegansk rätt på er meny? Jag tänker till exempel på er Flygande Jacob, som säkert är god. Den skulle ju istället för quorn lika gärna kunna göras med något sojaprotein utan ägg och med havregrädde. Det blir en nyttigare maträtt och även veganer skulle kunna äta den.
Det vore roligt att höra om ni funderar på att införa någon vegansk rätt på er meny. Jag gillar verkligen ert koncept annars.

Med vänlig hälsning
Karin

Svaret blev översvallande positivt och ödmjukt:

Hej Karin, Vi har försökt att bygga upp vår vegetariska meny men har svårt att fylla ut den 100% igt då vi hela tiden jobbar med att få med så mycket protein som möjligt i lådorna så ibland händer det som hände med dig denna gång. Detta är ett "problem" som vi har bollat med flera gånger och då vi byter meny varje kvartal kommer vi nu denna gång verkligen försöka satsa så mycket som möjligt på just vegetariska rätter. 
Jag tackar ödmjukast för din feedback och jag hoppas verkligen att vi kan tillmötesgå dig när det kommer till veganska rätter tills nästa matmeny period. Ifall du har några bra recept tips eller idéer på produkter som vi skulle kunna använda får du gärna komma med förslag som jag kommer ta upp med köket.

Så jag svarade:

Tack för ett jättetrevligt svar! Det låter som ni verkligen tänker rätt och vill hitta bra veganska rätter :)
Det finns ju mycket bra protein i bönor och baljväxter, framför allt i sojabönor. Kikärter är ju också en populär böna som man kan göra goda rätter på. Bra och gott protein är också olika varianter av sojaprotein, som finns i alla möjliga varianter, som färs, strimlor, kuddar och filéer. Jag vet inte vad det finns för utbud för storkök och så, men jag tänker på sånt här. Det blir verkligen kanongott om man marinerar det!  
Och sedan behöver ni ju helt enkelt inte använda animaliskt fett i matlagningen till de vegetariska rätterna. Ofta ser man intressanta rätter som skulle kunnat vara veganska om man bara bytt ut grädden mot havre- eller sojagrädde. Jordnötssmör är också jättebra för att ge en krämig konsistens åt en gryta. Nötter är över huvud taget väldigt gott och riktigt bra mat.
Oj, nu låter det som jag försöker vara värsta experten, vilket jag inte alls är. Det finns andra som skulle kunna ge mycket bättre veganråd till en restaurang. Djurens Rätt har till exempel tagit fram info som vänder sig direkt till storkök och restauranger. De har säkert bra tips. De har förresten en samling helt veganska recept på sin webbplats:

Snabbt svar från Svarta lådan:

Tack för superlänkarna och ytterligare bra info! 
Nu är det inte jag som lagar maten som jag berättade i förra mailet men jag kommer att vidarbefodra detta mail och din information till våra chefskockar som kommer ta tag i det här med glädje. De har frågat efter lite tips förut och det här är en väldigt bra start.

Nu ska jag sluta spamma bloggosfären med mina eviga restaurangmejl. Ni har fattat poängen, va ;-)

5 juni 2011

Ännu ett mejl

Jag fortsätter att trakassera Stockholms krogar med mejl efter mina besök. Jag får alltid trevliga svar. Här är mitt senaste till Pontus by the Sea:

Hej,Jag var med vännerna på Pontus by the Sea i kväll. När jag bokade bord i förmiddags frågade jag om ni kunde ordna mat till två veganer i sällskapet. Jag fick besked om att det inte skulle vara några problem, det var bara att säga till när vi beställer mat.
Fast när vi väl skulle beställa, så fick vi reda på att det inte gick att ordna en så svår beställning. Vi fick nöja oss med det lakto-/ovo-vegetariska ni har på menyn.
Självklart blev vi besvikna, eftersom vi sett fram emot en trevlig kväll med god mat. Eftersom vi var fler i sällskapet som äter enligt den vanliga kött- och fisknormen, så blev det inte av att gå därifrån, utan vi åt mat med grädde och ost.

Jag tänker att ni är en stor restaurang med skickliga kockar och stora resurser och gäster som är beredda att betala vad det kostar. Jag undrar om ni funderar på hur ni skulle kunna bli mer tillmötesgående för gäster som inte vill ha kött eller fisk och för det växande antalet som också avstår mjölk och ägg? 
Framför allt tänker jag på er enda huvudrätt utan kött eller fisk. Det är en rätt helt utan proteiner, man får äta sig mätt på fett och kolhydrater. Grönsakerna är goda, men varför är det inga baljväxter, eller kanske god tofu, valnötsbiffar, tzay eller något annat proteinrikt, som gör att det blir en komplett måltid? Och att ni över huvud taget gör det möjligt att ordna mat utan kött, fisk, mjölk och ägg. 
Jättetrevlig restaurang annars :) 
Bästa hälsningarKarin

Och det trevliga svaret:

Hej Karin,
Det var verkligen tråkigt att höra att vi inte kunde tillgodose era behov vid ert besök hos oss. Självklart borde vi har klarat av att göra något trevligt till er.
Och tack för tipset gällande proteinrik mat, ska direkt ta en diskussion med vår köksmästare. 
Med vänlig hälsning,Restaurangchefen

Alltid sår det något frö någonstans, tänker jag. Det är kul att skriva och säga vad man tycker.

3 juni 2011

Vegovarning: Pontus by the Sea

I kväll var vi på finrestaurang. Mamma, som nyss fyllt år, kom på kort besök och det är alltid mysigt att unna sig god mat. Pontus by the Sea hade jag inte varit på förut. En sån här kväll kunde det inte bli fel med uteservering på Skeppsbron.

När jag bokade bord frågade jag om det gick att få vegansk mat. Inga problem, det är bara att säga till serveringspersonalen, fick jag höra.

Fast nä. När vi väl var där var det grönsaker i grädde och smör som gällde. Till förrätt blev det nässelsoppa med grädde. Och till varmrätt fick vi den vanliga pastan med grönsaker i gräddsås. På frågan om de kunde fixa någon specialrätt utan ägg eller mjölk var svaret efter en tur till kocken helt enkelt "tyvärr inte".

Mamma, som blev bjuden på födelsedagsmiddag, åt fisk och skaldjur och var nöjd med middagen. Tur det.

Jag säger inte att maten var dålig. Det tråkiga är att köket på en finkrog i Stockholm inte kan tillmötesgå en önskan om veganmat, ens om de känner till den en hel dag i förväg. Och att den enda huvudrätten utan kött och fisk är en rätt helt utan någon proteinrik ingrediens.

Nej, jag klagade inte på plats. Känns inte kul att gå igång på det när man ska ha trevligt.