3 augusti 2012

Om ett intressant tågmöte och grisar som vill leka

Tåg är bra. Förutom det där med miljön och så, så är sannolikhetsfaktorn att få snacka med intressant människa, som du aldrig skulle snackat med annars, riktigt hög på tåg. Åker du dessutom som ensam människa med hund ökar sannolikhetsfaktorn exponentiellt.


Jag har en semestervecka kvar nu, och spenderar helgen med familj i Skövde. Jag tänkte bara kort dela med mig av behållningen av morgonens tågmöte i husdjurskupén på X2000 mellan Stockholm och Skövde.

Tjejen bredvid mig med den oemotståndliga hundvalpen visade sig plugga till husdjursagronom. Som hon uttryckte det: "Det finns så mycket att vara upprörd på inom djurindustrin. Jag bestämde mig för att utbilda mig till något där jag kan försöka förändra."

Nu jobbar hon med sitt examensarbete som handlar om leksaker och aktivering till grisar. För grisarna biter som bekant svansarna av varandra i brist på annat. De gillar att leka. De är ungefär som hundvalpar. De vill springa runt, leka och busa. De är sociala och nyfikna. Smartare än hundar, säger många.

Grisar i konventionell svensk uppfödning kommer aldrig ur sin box. De har ingenting som aktiverar dem. De lever på samma kvadratmetrar stallet i fem månader, sedan körs de till slakt.

Allt det där visste jag redan, men det blir liksom extra understruket när en student på SLU säger att Sveriges grisindustri definitivt inte är något speciellt att skryta med. Ja, det är sämre i Danmark, men är det verkligen ett argument? Eller som hon sa: "Om någon slår sitt barn i Sverige, kan den då försvara sig med att säga att barnen har det sämre i ett annat land?"

Inga djur hör hemma i fabriker. Svenska konventionellt uppfödda grisar bor i fabriker - allt annat är skitsnack. Sedan kan det vara bättre eller sämre ställt i fabrikerna, men kom inte och säg att griskultingar som aldrig får gå ut eller ens lämna sin box eller ens få en leksak att busa med, har det bra. Alla som någonsin lekt med en hundvalp, och tänker tanken att den skulle behöva leva sitt liv som en gris, vet det.

Först: En bra känsla att veta att jag inte sponsrar grisfabrikerna genom att köpa fläskkött. Och sedan: Insikten att mina skattepengar går till att subventionera grisfabrikerna som jag bojkottar. Och som en bonus på det: Insikten att de flesta helt enkelt inte bryr sig.

Vad ska vi göra?

Men kanske får griskultingarna leksaker nån gång i framtiden...


Jag lärde mig dessutom detta om betesdjurens nytta:

- Betande djur är bra för biologisk mångfald, det har bönderna alldeles rätt i. Men de välansade fyrkanterna utan varken buskar, träd eller stenar, som vi ser utmed Sveriges sommarvägar handlar inte om det. Det råder ingen större biologisk mångfald där. Naturbeteshagar ser ut precis som i fantasin - vildvuxna med blommor, träd och buskar. Underbart för bestesdjur och blommor och insekter, men hopplöst för stora jordbruksmaskiner.

Hur många svenska kor går i sådana hagar?

5 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Karin!!,
Jag har följt din blogg i flera år nu, och även om jag sällan kommenterar så har jag många fina ord att säga om dina inlägg! Din blogg är verkligen inspirerande, du är fantastiskt medveten och OM det är något di är tveksam inför tar du reda på fakta och skapar dej en uppfattning!, jag gillar verkligen ditt sätt att vara! Tänk om alla hade en "miljö-Karin-ängel" på axeln ;) jag har iaf en och det är jag redigt stolt över!!
Det sista året har jag sunkat ner mig rejält i det lata, enkla konsumerar-träsket ( mkt bil-resor, få möunchlådor etc.) men nu jäklar! Skärpning, skärpning! Bärmarkerna och vinbärsbuskarna väntar på skörd och butikerna kan lura någon annan med sina rea-skyltar! ;) i'm back!! Tack Karin!!!// Lotta ps,, några stavfel bjuder jag på då min tfn inte vill redigera dem,,,teknikens under.....?

Anonym sa...

Lägger till en kommentar för att reda ut den tidigare kommentaren ;)
di = du
Möunchlådor = lunchlådor

Vette attans vad det tog åt tfn :)
Ha det gött!! // Lotta

Karin sa...

TACK, underbara människa för dina fina ord! Jag började nästan lipa när jag läste vad du skrivit.

Jag har varit lite långsam här på bloggen på sistone och nu i sommar. Att få en sådan här kommentar är sparken i baken och inspirationen att fortsätta.

Visst är det härligt när man bestämmer sig för lite nystart? Tidig höst är bästa tiden för det, tycker jag. Håll mig uppdaterad om hur det går för dig. Heja!

Ylvan sa...

Vilken bra tågresa! Jag funderar på varför husdjur och matdjur inte har samma rättigheter. Tex får man inte ta kattungar från sin mamma innan de är 12 veckor och färdiga för ett självständigt liv. Men man får slita nyfödda kalvar från sin mamma. Bland annat... Märkligt.

Karin sa...

Håller med, Ylvan. Hemskt med kalvarna.
Och tänk dig att folk skulle kastrera sina hanvalpar på samma sätt som grisar kastreras :(