26 oktober 2012

Dagens modigaste

En yngre kompis berättade för mig idag att hon har en killkompis som bestämt sig att gå från att vara köttätare till att bli vegan.

Ingen han känner är vegan. Men han bestämde sig bara. "För djurens skull, men mest för miljön." Min kompis hade frågat honom om han fick mycket pikar och kommentarer från gänget han umgås med.

"Ja, varje dag".

Min kompis berättade också att hon var den enda som sagt till honom att hon tyckte att han fattat ett bra beslut.

Jag tänker att jag har haft tur. Visserligen är jag också den enda vegan jag känner, men jag slipper att bli trackad. Visst får jag frågor och kommentarer om min kost, men det är oftast bara en bra ingång till ett bra snack. Många vill veta mer om vad jag äter, helt enkelt. Någon gång har jag blivit ifrågasatt utifrån fördomen att jag kommer att få näringsbrist, och sedan är det den tröttsamma gamla kommentaren om att vegomat som "liknar kött" är konstigt och dubbelmoral eller nåt. Men det är lugnt.

Att vara 25 år och den enda i sitt killgäng som valt att vara vegan är sjukt modigt. Det är det enda jag vill säga. Och att de trista kommentarerna kommer att bli färre och försvinna, just för att sådana som han vågar och orkar bryta normen.

3 kommentarer:

CrimsonAnna sa...

Wow! Framför mina komplimanger också. Vego-grabbar ska ha extra pepp. Riktiga män räds inte vego.

Melissa sa...

Tack o lov att jag bor i Malmö. Här är det så lätt att vara vegetarian och vegan så caféer och restauranger blommar. Jag har köttätande vänner som äter vegetariskt ibland/ofta, för det faktiskt också är gott. De är helt befriande från struntprat om näringsbrist och smaklöst. Vi är så många i Malmö nu som äter vegetariskt och veganskt att få tycker det är märkligt. Efter att ha varit vegetarian i 13 år blev jag för ett par veckor sedan vegan. Jag har provat många veganska recept med stor förtjusning, och undrat varför jag inte kollat på t.ex vegania.net tidigare. Snacka om begränsad! Den enda som inte var positiv till min omställning var min mor. Rädd för att jag ska få näringsbrist och bli sjuk, sen tar hon en cigarett och skickar mig till apoteket för att hämta ut hennes många mediciner. Hujedamej! Begränsningar finns över allt. Den 25-årige veganske killen hoppas jag får in en chans att visa sina kompisar hur gott det faktiskt är. Faktum är att jag blev förvånad av åldern, trodde de skulle vara mycket mycket yngre med det tankesättet: typ 16. Inte för att vara taskig, men faktiskt. Det kanske blir så när man bor i Malmö, med Astrid och Aporna runt hörnet och restaurang Kaos ett par stenkast bort (inte med min arm, jag hade fått be min kille kasta stenen isf men ändå).

Karin sa...

Tack för bra inlägg! Ja, Melissa, vad jag har hört ska Malmö vara rena vegan heaven. Jag känner att jag måste komma och besöka er snart :)

Och grattis till ditt beslut att äta helt djurfritt! Jag firar snart tvåårsjubileum, och är så himla glad att jag vågade prova.