24 november 2012

Det går att vara teknikoptimist, men...

Effektivare teknik hjälper sådär när vi bara vill ha mer.
Bild: Christer Sanne


Tekniken då? Vi effektiviserar och uppfinner och det kommer hela tiden nya prylar som är mer energieffektiva och "klimatsmarta". Vi har ju till och med fått höra att det är lugnt att bygga gigantiska förbifarter, eftersom bilarna ändå inte kommer att släppa ut något när motorvägen väl är klar. Joråsatt...

På Naturskyddsföreningens konferens Hur gör vi då? igår valde jag att gå på seminariet om just teknikutveckling som svaret på klimatfrågan. Jag gick därifrån med känslan att det inte är fel att hoppas på den nya tekniken, men att det verkligen inte räcker med att fortsätta business as usual och vänta på alla fantastiska uppfinningar som ska rädda oss. Det handlar om vad vi gör med dem också.

Så här: Ser vi tillbaka på tekniken vi använder har den tveklöst blivit effektivare. Problemet är när vi bara använder prylarna mer och köper allt mer och större. Det mest talande exemplet är flyget: Flygmotorerna har de senaste 40 åren blivit 1,7 % mer effektiva per år. Samtidigt rapporteras att flygresandet ökar med 5 % per år... 

Kort sagt - förbättrad effektivitet äts upp av ökad konsumtion. 

En annan aspekt är att vi i väst förbättrar vår produktionsteknik, men sedan köper vi i alla fall våra prylar från andra länder med sämre möjligheter att producera effektivt. 

Okej det var lägesrapporten. Men vad gör vi åt det då? Christer Sanne lade upp en bild som jag tar med mig:
Tänkbar hållbar livsstil 2030: 
Levnadsstandard som 1990. 2030 års teknik. 10 timmar mer fritid/vecka.
(1990. Tja, det var väl inte så pjåkigt då? Jag var 20 år, klädd, mätt och belåten och hade just tagit studenten. Jag hade dittills i min livstid rest på totalt två flygsemestrar till Kanarieöarna och Rom. Resor till övriga Europa hade jag gjort med båt, tåg och buss. Det var inget konstigt med det, och framför allt var det billigare än flyget. Svenskarna åt 25 kg mindre kött per person och år än nu.)

Det var på det här seminariet som Oksana Mont berättade att The Swedish Tvättstuga är ett föredöme i världen, att collaborate consumption är framtiden för maskiner som vi inte behöver äga själva och på så vis öka utnyttjandet av det vi har tillverkat. Bilpooler är en självklarhet, men hur kan vi utveckla det till fler områden?

Johan Ehrenbergs engagerade dragning om solenergi och Egen el gjorde mig både hoppfull och frustrerad. Vi kan redan idag rädda världen med den teknik som finns. Vi måste bara bestämma oss. Att solenergin i Sverige inte kommit längre är helt obegripligt, och jag blir tokig när jag tänker på det!

Inga kommentarer: