30 december 2013

Förbjud privatpersoner att skjuta fyrverkerier

Lagom till nyår brukar jag skriva att jag tycker att fyrverkerier borde förbjudas för privatpersoner, eftersom svenskarna bevisar år efter år att de inte följer de regler som finns. Onyktra och minderåriga skjuter, man respekterar inte tiderna och skiter i att plocka upp skräpet efter sig. Och dessutom sprider fyrverkerierna kemikalier och tungmetaller. 

Att djur blir skräckslagna av smällandet är något som uppmärksammas varje år. Jag läste alldeles nyss på Smällarupprorets facebooksida att en hund nu blivit så skrämd av smällare att den rymt och sedan blivit ihjälkörd. Så vidrigt.

På Irland har de alltså förbjudit privatpersoner att köpa och använda fyrverkerier. Företag med licens har möjlighet att skjuta, vilket betyder att inga minderåriga eller onyktra eller bara allmänt omdömeslösa har möjlighet att hantera sprängämnena. Så borde vi ha det i Sverige också.


Jag blev kontaktad av SVT Debatt, som bad mig att skriva en debattartikel som de ville publicera nu före nyår. Javisst, tänkte jag. Idag ligger den ute. När jag skrev tänkte jag inte på att jag skulle utsätta mig för läsarkommentarer från en helt annan målgrupp än mina snälla bloggläsare. Jag försöker att inte ta åt mig av de rena elakheterna, men det är lite svårt att skaka av sig. Blä!


Gott nytt år!

20 december 2013

Köttrekord

Kött per person och år i Sverige. (Bild: Jordbruksverket)

Amen köttätare, nu får ni väl kamma er! Jordbruksverket rapporterar nu att köttkonsumtionen ökar under 2013 till rekordnivån på 88,5 kilo per svensk. Ja, och tar man bort alla oss som helt avstår kött och de som faktiskt äter mindre än tidigare från statistiken så vågar jag inte ens tänka på hur mycket vissa faktiskt äter. 1990 gick det åt 60 kg per skalle.

Jag vill bara gråta. Jäkla skitsamhälle som låter det här pågå, trots att alla med inflytande och som skulle kunna göra något åt det VET vad köttindustrin som den ser ut idag leder till.

På kursen jag läser nu, Hållbar konsumtion, har maten och speciellt köttet varit uppe mycket för diskussion. Jag har haft förmånen att grotta ner mig i forskning och rapporter om konsumtionens konsekvenser, vad den beror på och forskarnas idéer om vad vi kan göra för att minska problemen den leder till. En sak kan man säga är gemensam i texterna jag läst: Människors konsumtionsrelaterade miljöpåverkan är inte ett informationsproblem. Det går inte att få någon märkbar effekt genom att informera, inspirera, utbilda, miljömärka, tjata eller ens skriva ett argt blogginlägg. Det som har effekt är politiska och ekonomiska styrmedel. 

Typ som med rökningen. Förr rökte skitmånga och överallt. Forskningen visade att rökning är jättedåligt, samhället hakade på och försökte kampanja bort rökningen med Non smoking generation och allt. Funkade sådär, så då blev cigaretter skitdyra och det började bli förbjudet att röka inomhus på en massa ställen. Normer förflyttades och det blev socialt oaccepterat att röka inomhus eller nära barn. Till sist blev det till och med olagligt att röka på krogen, vem hade trott att det var möjligt? För inte ska väl samhället få inkräkta på FRIHETEN för någon?

Eller jo, det var ju precis vad som hände. Politiska beslut som inskränkte enskilda individers frihet att röka sig sjuka för det allmännas bästa att slippa vistas i rökiga miljöer och betala dyra onödiga cancerbehandlingar.

Det måste vara möjligt med köttet också, som är lika dåligt i de mängder vi äter nu. För klimat och miljö, men även folkhälsan. Och djuren, om någon orkar tänka på dem.

Att politiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen fortfarande ska vara tabu är en gåta för mig. Vi har ett problem - det finns en lösning. Gör nåt!
  • Politiker kan inte bestämma vad vi köper hem från affären, men de kan besluta att inte bjuda på så mycket kött i offentligt finansierade måltider. Jag orkar inte lyssna på ännu en kränkt stackare som hävdar att man inte kan ha köttfria måndagar i skolan "för man måste få välja själv".
  • Låt köttet bära sina egna kostnader. Ta bort subventionerna till kött- och mjölkproduktion. Jobba med ekonomiska styrmedel, punktskatter eller differentierad moms eller vad man nu kommer på är bästa sättet. 

Så länge det är möjligt att köpa en kyckling för en tjuga kan vi informera ihjäl oss om fördelarna med vego-eko. Konsumtionen kommer öka nästa år igen.

3 december 2013

Frustration vid tandkrämshyllan

Jag fick ett mejl från en vän som får illustrera lite av den frustration som uppstår när man ska försöka göra kloka konsumentval. Den är gången gäller det hudvård och kosmetika, framför allt till barn. Hopplösheten som infinner sig när man ställer sig och läser den minimala innehållsförteckningen och inte begriper vad det står. Så lätt att bara ge upp. 

Så här skrev min kompis:
Hej Karin! Jag skulle behöva lite hjälp av dig! Jag blir galen av all information kring graden av farlighet i olika produkter vi använder dagligen - farliga för människor och farliga för miljön. Har du koll på vilken produkt som är minst farlig? Främst tandkräm, schampoo, balsam och duschkräm. För jag vet inte ens hur jag ska börja ta reda på det. Och dig litar jag på! Jag delade en länk nu på morgonen om barns tandkräm, som var det som utlöste att jag frågar dig. 
Mitt lite uppgivna svar blev så här:

Alltså kosmetika och hudvård är en jäkla djungel att försöka begripa sig på. Jag kan inte direkt säga att jag gjort det, eftersom man behöver vara minst kemiprofessor för att ha en chans. 

När det gäller tandkräm är det väl främst Triclosan man alltid ska undvika, men jag tror att det är ganska ovanligt i tandkräm nuförtiden. Själv använder jag Acta, som är en av två (tror jag) på svenska marknaden som är svanenmärkt (den andra är Zendium). Om man lyssnar på de mest ekoengagerade så är de kritiska till att använda fluor, men går man till tandläkaren så är de lika övertygade om att fluortandkräm är nödvändigt. 

Andra grejer som jag försöker undvika i kosmetika och hudvård är mineraloljor och parabener. Det är inte alltid lätt att utläsa på innehållsförteckningen, så därför väljer jag märken som tydligt säger att de aldrig använder det. Jag köper Maria Åkerberg och Weleda, men det finns fler bra märken, t ex Rosenserien (gillar deras deo). 

Av miljöskäl försöker jag undvika produkter med palmolja, men det verkar vara nästan hopplöst att hitta. Jag har beskrivit mina försök här.

Har du sett böckerna "Badskumt" och "Den onda badankan" av Katarina Johansson? Hon gör bra genomgångar av vad vi har i badrumskåpet. Den onda badankan fokuserar på barnens vardag. 

Jag vet inte om du blev klokare - jag känner mig ärligt talat inte speciellt klok när det gäller detta, utan litar på ett fåtal leverantörer och försöker använda så sparsamt med produkter jag kan helt enkelt. 

20 november 2013

Massa mackor utan ost

#mackautanost
Apropå gårdagens nyhet om Livsmedelsverkets nya miljökostråd och att vi av miljöskäl bör minska all mat från djur, även mjölk och ost: Jag vet själv hur hårt jag kramade den där osten. Ostmackan var en så viktig del av min vardagsmat att det länge var svårt att tänka sig en dag utan. Det ironiska är att när jag testade att sluta med ost blev mackorna roligare och godare och framför allt mer varierade. 

Jag vet att det är svårt att förmedla detta utan att låta alltför hälsokostpräktig. Jag ska ändå göra ett försök. 

Igår bad jag twitter om inspiration till mera mackor utan ost och fick en massa spännande förslag, från superenkla vardagsmackan till det festligare matigare slaget. Kolla in #mackautanost och fyll gärna på med dina egna favoritmackor.

Här är ett försök till överblick över kött- och ostfria pålägg.

Färdigt att köpa
  • Jordnötssmör (köp ekologiskt, det finns så mycket konstigt annars)
  • Marmelad
  • Mandelsmör
  • Tahini (sesampasta)
  • Avokado (god som den är eller som röra)
  • Urtekrams pålägg, särskilt rekommenderad: Mango & Chili-spread
  • Jeezly från Astrid & aporna (smakar hushållsost, gjort på kokosolja)
  • Vegokorvpålägg (jag är helt kär i ÅH! Gourmetkorv från Astrid & aporna)
  • Tofutti Creamy spread (tofu cream cheese)
  • Tartex (okej, inte min favorit…)
  • Valfri grönsak med flingsalt/krydda.
  • Banan. Plain eller t ex med jordnötssmör.
Hummus, bönröror m.m.
Röror kan göras med ungefär vad som helst - bönor, nötter, frön, grönsaker, olja, kryddor. Fram med mixern!

Tips ang bönröror: De håller oftast bara några dagar i kylen, så gör mycket och frys in i lagom stora förpackningar. Funkar fint med hummus i alla fall.

Nötter och frön
  • Strö rostade frön (t ex sesam, pumpa, solros) på macka med margarin
  • Morot- och cashewröra 
  • Ugnsrostad röd paprika, valnötter, olivolja, lite vinäger, salt och valfria kryddor (bl a vitlök, chili, dill, koriander, bockhornsklöver) mixa!
  • Solrospålägg
Lyxigare och matigare
Tack till Bättre värld, vegologi och Mer än bara broccoli som bidrog med de flesta läckerheterna.

19 november 2013

Nya kostråd - mindre ost och mjölk

Utsläpp av växthusgaser/kg produkt
Diagrammet visar utsläpp av växthusgaser från olika livsmedelsgrupper. De streckade delarna i vissa staplar visar variationen av växthusgasutsläpp i dessa livsmedelsgrupper.  (Bild: Livsmedelsverket)

Idag uppdaterade Livsmedesverket sina kostråd Miljösmarta matval. Det nya är att de numera pratar om animalier och alltså inte bara om kött som det som vi bör dra ner på för att minska miljö- och klimatpåverkan från maten. Speciellt ost får sig en känga. Ja, det går åt sådär 10 liter mjölk för varje kilo ost. Som ni ser i diagrammet hamnar osten klimatmässigt sämre än fläskkött. Och handen på hjärtat alla ostätare - hur ofta blir det ekologisk ost? (Jag vet, det finns knappt att köpa). 

Under min livstid har svenskarnas ostmumsande fördubblats per person. 

Pedagogiskt så känns det här onekligen lite trixigt. Vi har kämpat i flera år för att minska köttkonsumtionen på olika sätt. Häromdagen hörde jag om en arbetsplats där de stridit i flera år om att skippa skinkan på frukostmackorna, och till slut lyckades de bli av med köttpålägget. Att åka till den arbetsplatsen och säga att osten är lika illa eller värre ur klimatsynpunkt har jag inte riktigt hjärta till... 

I vilket fall som helst är de nya kostråden och den medföljande rapporten om konsekvenserna av animalieproduktionen väldigt välkommen. Kan det inspirera fler till vegetarisk matlagning som inte bara innebär att köttet ersätts med ost och grädde så är det värt mycket. 

Nu ska jag fixa lite kvällsmat. Det blir stekt polenta med soltorkade tomater, borlottibönröra, broccoli och tomatsås. Och en macka med nygjord hummus, avocado och sesamfrön. Och ett glas havremjölk till det. Om ni var oroliga för att jag skulle gå hungrig och få näringsbrist utan animalier, alltså.

11 november 2013

Jobb eller miljö - vi måste inte välja

I fredags ordnade Naturskyddsföreningen ännu en viktig konferens, den här gången om miljön och jobben. Jag kunde tyvärr bara vara med halva dagen, men gick ändå därifrån med ny energi. För det finns, trots trögheten i politiken, många som ser möjligheter och inte motsättningar mellan klimatomställning och jobb/välfärd. Vi måste inte välja. 

På konferensen möttes politiker, forskare och representanter från näringsliv, fack och miljörörelse. Under förmiddagen jag var med var det kvarten med KTH-professorn Staffan Laestadius som planterade mest frön i mitt huvud. Han hade ett gäng konkreta budskap om vilken politik som han ser som nödvändig för att skapa vårt nya moderna projekt - klimatomställning med en uthållig välfärd.

Politikernas uppgifter är att skapa förutsättningar och göra det möjligt och lönsamt att ta sig ur inlåsningarna, menar Staffan Laestadius. Och det finns massor med konkreta förslag att göra det möjligt. Använd ekonomiska styrmedel som skatter på energi, koldioxid och fossilbränsle, differentiera momsen och inför en grön skatteväxling med sänkta skatter på tjänster. Använd offentliga pengar till exempel till investeringar i fossilfria energi- och transportsystem. Och då menar han inte vägutbyggnad, eftersom bilåkandet ändå måste minska (Hej Förbifarten!)

Energiminister Anna-Karin Hatt var också där och fick några bra frågor av Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen. Han tog exemplet med ROT-avdraget som kan användas för ombyggnad av privatbostäder, men det finns ingen styrning alls att energieffektivisera när man ändå bygger om. Ministerns svar var att det är ju inte förbjudet att använda ROT-avdraget till energieffektivisering. Jamen tack så mycket, det var snällt. Än en gång läggs ansvaret på individen istället för att använda politiken till att styra åt rätt håll. På det temat tog någon också upp exemplet att det är möjligt att använda ROT att lägga in värmeslingor i badrummet på sin bostadsrätt, men om bostadsrättsföreningen vill tilläggsisolera får den inget avdrag. Avdragen får inte användas för BRF-föreningar eller hyreshus. Kom igen!

Hela konferensen filmades och finns prydligt upplagd på Youtube, där du kan välja vilka programpunkter du vill se. Missa som sagt inte Staffan Laestadius!


Kort sammanfattning av konferensdagen av Svante Axelsson:


7 november 2013

Miljön och jobben - konferens i morgon


I morgon fredag är det dags för Naturskyddsföreningens viktiga höstkonferens om Miljön och jobben. Politiker, fack och näringsliv möter forskare och miljörörelse för att snacka om två problem som borde ha en gemensam lösning. 

Jag kommer vara där. Eller åtminstone på förmiddagen. På eftermiddagen måste jag vara på ett seminarium på min kurs, som passande nog just nu är i miljöpolitik. Förhoppningsvis hinner jag sedan tillbaka till paneldiskussionerna på slutet av dagen.

Om du inte kommer på konferensen hänger du enkelt med i alla fall. Hela konferensen webbsänds och du kan följa mig och andra deltagare på #miljojobb under dagen. 

5 november 2013

8 miljarder plastpåsar

Onödigheten.
Kanon att EU kommer med förslag som skulle tvinga medlemsländerna att införa metoder att minska plastpåsefrosseriet. Jag lär mig att Irland fattat att gå före när de infört avgifter på plastpåsar och därmed minskat landets plastpåseanvändning med 95 % (!). 

Det som stör mig med plastpåsar, som de används i Sverige nu, är att det är så fullständigt onödigt och oreflekterat. Sedan jag börjat avstå plastpåse vid alla tillfällen den är onödig blir det så tydligt: Varje gång jag handlar något, som uppenbarligen får plats i min handväska eller den påse jag redan håller i min hand, stoppar försäljaren ändå ner prylen i en ny plastpåse, utan att ha frågat om jag vill ha den. Jag har tvingats utveckla en teknik att sköta kortbetalning samtidigt som jag övertydligt lägger fram min tygpåse på disken och ena med ögat bevakar ögonblicket försäljaren tar fram plastpåsen och jag måste säga ”jag behöver ingen påse”, helst innan hen stoppat ner prylen. Det blir en sport!

Okej. Det här kanske inte är den viktigaste saken att verka rättshaveristig över, men faktum är att plastpåsarna är en viktig del av det där jäkla plastskräpet som till slut hamnar som små partiklar i haven. Över 8 miljarder påsar blir skräp varje år i Europa. Och så ser vi exempel på att ett land kan minska användningen med 95%. Kom igen, det är bara att härma Irland!

Tills lagstiftningen är genomförd är det inte förbjudet att avstå påse ändå.

Jamen vad ska jag slänga soporna i då?
Lugn! Du ska få slänga sopor även i fortsättningen. 

  1. Ingen slänger sopor i de meningslösa småpåsarna man får vid småköp. Avstå alltid!
  2. Det är svårt att slänga sopor i de ”platta” påsarna man får när man handlar annat än mat. Ha med egen tygpåse!
  3. De bärkassar du får när du handlar mat kan återanvändas till sopor. Bra, jag har inga större synpunkter på det, så länge påsarna hinner användas innan det blir ett berg av påsar hemma. Ännu bättre är att använda tygpåse och sedan använda de tunnare påsarna som kan köpas på rulle. 

29 oktober 2013

Blev intervjuad

Man kan ju få hybris för mindre. Den nystartade miljöbloggen Ekomaskinen hörde av sig och ville intervjua mig om hur det är att vara vegan. Jag har aldrig blivit intervjuad för någon blogg förut, så det är klart att jag blev smickrad.

Hon ställde ett gäng rätt kluriga frågor, som tvingade mig att tänka efter. Bland annat bad hon om tre tips för den som är nyfiken på att prova att äta veganskt. Kul fråga! Så här svarade jag:
  1. Börja hemma. Byt enkelt ut mjölk och grädde mot soja- och havredito och köp ingen ny ost när den gamla är slut. Du behöver inte lova något för tid och evighet. Dessutom kan du begränsa din veganmat till hemmet om det känns krångligt på restauranger och när du blir bortbjuden. Utforska i din egen takt.
  2. Läs på. Ta dig tid att läsa lite näringslära så har du på fötterna och förstår vad du behöver för att känna dig mätt. Du behöver både fett (oljor, nötter, frön, avocado), kolhydrater (potatis, pasta, bröd) och protein (bönor, linser, soja). Och bra grönsaker såklart. Annars går du lätt i fällan och tror att det inte funkar för dig att bli vegan, eftersom du inte blir mätt. Också bra att vara påläst om någon ifrågasätter vad du väljer att äta.
  3. Nätverka med andra veganer. Även om du inte känner någon som är vegan så finns det många på nätet som kan peppa och svara på frågor.

Nästa vecka kommer Ekomaskinen att ha en egen veganvecka. Ska bli intressant att följa hur det går. Heja!

Ekosystemtjänster och en ny Mercedes

Den här veckan har vi inga föreläsningar på kursen. Jag går hemma och väntar på hemtentan i morgon på ämnet ekosystemtjänstförvaltning. På kursen har vi grottat ner oss i grunderna i ekosystem, vad ekosystemtjänster är och hur helt beroende vi är av dem. 

Ekosystemtjänster är egentligen allt vi använder oss av som på något sätt kommer från ekosystemen. De mest självklara är de försörjande tjänsterna som vi lever av, som mat och kläder och byggmaterial. Men tittar vi sedan närmare ser vi att det finns så mycket mer, som inte bara handlar om mat och kläder. Utan träd och växtlighet och alla djur och mikroorganismer som samverkar skulle vi varken ha rent vatten eller ren luft att andas. Ja utan gröna växter och fotosyntesen hade vi inte ens syre att andas. Och alla pollinerande insekter, som vi är helt beroende av för vår matförsörjning…. Det finns hur mycket som helst!

Och så själva grejen att det finns ekosystem att vistas i - skogar, sjöar, stränder, parker - det är rätt nyttigt att betrakta möjligheten till rekreation i naturen som en tjänst med ett värde. Finns det ett värde? Ja det är klart, men kan man sätta en prislapp på en skogspromenad?

Värdet på ekosystemtjänsterna är något som diskuteras mycket nu. Väldigt nyttigt. Ta ett exempel: Ett fält med raps går att sätta ett ganska exakt värde på utifrån vad skörden ger för avkastning. Men skogen bredvid där de pollinerande insekterna bor - vad är det värt att den finns? Vad innebär det om den försvinner?

Sånt här har vi funderat och läst och fått intressanta föreläsningar om. En hel del östersjöfisk, begreppen resiliens och komplexa adaptiva system och så mycket om vikten av ekosystem i stadsmiljöer och alla utmaningar som det innebär för beslutsfattare som sitter med snäva ekonomiska ramar. Ja, vi vet att grönområden är nödvändiga i staden, men det behövs också bostäder. Både parken och huset är värdefullt, men hur ska vi kunna värdera dem rätt?

Sorry, det här blev lite flummigt. Kanske kan skriva något klokare om detta senare. Wish me luck på tentan!

Jag ska också passa på att presentera nya familjemedlemmen, Mercedes! Hon är nio år och en störtskön katt som det är fullt med lek i. Hon har bott hos oss i tre veckor och verkar trivas fint. Vår andra katt Blända är fortfarande skeptisk, men vi har utrustat oss med mycket tålamod och kärlek. Det ska gå bra.

28 oktober 2013

Min skräphjälte

Apropå tidigare inlägg om skräpet och plasten som hamnar i havet. Maiden har ända sidan hon var liten tagit fasta på tips nr 4 - Bli en skräphjälte! - från Naturskyddsföreningen lista "10 sätt att slåss mot plasten i haven". På nästan varje promenad plockar hon en kaffemugg, en burk eller ett cigarettpaket. Sedan vet hon precis hur man gör när man kommer till en papperskorg. Sötaste!

Södermalms skräphjälte?

Mvh /Mallig matte

22 oktober 2013

En miljard giftiga plastfimpar. Amenvaf...

Sveriges vanligaste gift- och plastskräp.
Släng på - du får inte böter.
Och här kommer veckans moraliskt indignerade inlägg:

Rökare, sluta fimpa på marken nån gång då!

Jag läste nyss Naturskyddsföreningens nya rapport Raklödder till fiskarna - om skräp i havet. Det är inte rocket science direkt - det vi slänger och inte tar hand om hamnar i naturen och inte minst i haven. Om någon undrade.

Rapporten handlar framför allt om havet och problemen med plast och mikrolaster som påverkar det marina livet. 
"Sjöfåglar, marina däggdjur fiskar och sjögurkor äter skräp, eller fastnar i skräp
och dör av svält eller kvävning. Mer subtila och ännu till stor del outforskade skador på djur är förgiftning, antingen genom att själva skräpet är giftigt eller därför att skräpet för med sig gifter in i djuren."
Jag lär mig till exempel att syntetmaterial, framför allt fleece, släpper ifrån sig plastfibrer som till slut hamnar i havet. Och det där med att det finns mikroplastpartiklar i smink och hudvård som också sköljs ut med avloppet... 

Ja just det, det här skulle ju handla om fimpar. En miljard cigarettfimpar slängs direkt på marken i Sverige varje år. En fimp innehåller resterna av de gifter som rökaren själv inte lyckats få i sig, som nickel och kadmium. Fimpen består av - just det - plast. Själva fimpen bryts inte ner, men gifterna sprids fint i naturen, till slut till vattendrag där de påverkar växter och djur. 

Och den där nedskräpningslagen som ger böter för den som slänger grejer utanför papperskorgarna ger tydligen undantag för fimpar och tuggummin. Va?! Sveriges i särklass vanligaste nedskräpning är alltså inte belagd med böter. 

Ja ni hör. Jag hyperventilerar här. Vad är det som är så svårt för rökare att helt enkelt slänga fimpar i papperskorgen? Jag fattar inte.

Mer hos Naturskyddsföreningen
10 sätt att slåss mot plasten i haven 

16 oktober 2013

Glädjedödande om svenskarnas klimatstatistik

Ingen vill vara glädjedödare, men… 

Naturvårdsverket rapporterar idag att Sveriges klimatutsläpp minskar. De sätter till och med rubriken "Rekordlåga utsläpp 2012". Vi har minskat våra koldioxidutsläpp med 21 procent sedan 1990. Grattis Sverige!

Bara med den lilla, lilla detaljen att vår konsumtion av importerade varor och våra internationella flygresor inte är inräknade. Sanningen är att klimatpåverkan från vår konsumtion ökar. Det som vi importerar från låglöneländer som t ex Kina bokförs på deras utsläppskonto. Så kan statsministern stå i partiledardebatter och säga att det inte har betydelse vad vi gör, för det är kineserna som släpper ut mest. 

Det importerade köttet hamnar inte i svenskarnas klimatstatistik. Och de ökande utlandsflygresorna (hur mycket har de ökat sedan basåret 1990?) räknas heller inte in i sverigestatistiken. Samtidigt som en enda thailandsresa drar iväg på flera ton utsläpp. 

Jag blir helt snurrig. Nästa gång någon säger att klimatproblemen är kinesernas fel kommer jag att explodera. Det är klart att Kina har större utsläpp än Sverige. De är över en miljard människor! Vi är nio miljoner. Jämför istället en medelsvensk livsstil med en medelkinesisk och se hur siffrorna ser ut. 

Ja, det var bara det.

------
For the record: Inte meningen att dissa siffrorna annars. Kanon med varje minskning som faktiskt görs i Sverige. Heja!

Miljö eller jobb? Båda tack.


Nästa år är det valår. En försmak fick vi förra söndagen med partiledardebatten i Svt. På en timme eller två ska rubbet debatteras och alla ska få ut sitt budskap så välförpackat det bara går. Varje ämne får en kvart - jobben, skolan, vården. Ja och så klimatet också. Som om klimatfrågan var ett separat ämne, som man kan vara mer eller mindre intresserad av. "Nej, klimatfrågan är inte så viktig - jag tycker jobben är viktigare." 

Det funkar inte att ställa miljö och klimat mot andra samhällsfrågor och be folk välja vad som är viktigast. Att vi styr upp miljö- och klimatarbetet är ju en förutsättning för att allt annat ska funka. Eller?

Därför gillar jag Naturskyddsföreningens initiativ att arrangera en stor konferens på Rival i Stockholm den 8 november. Miljön och jobben - två utmaningar, en lösning. Det kommer handla om hur Sveriges beslutsfattare från olika håll skulle kunna samarbeta bättre och effektivare för att skapa fler jobb genom att arbeta för den nödvändiga omställningen av samhället som miljön kräver. Hur kan vi minska arbetslösheten genom att genomföra den nödvändiga miljöomställningen? Politiker, forskare och representanter från facket, näringslivet och miljörörelsen kommer dit. 

Kommer bli superintressant, tror jag. Jag hoppas hoppas att jag kan gå - jag har inte fått mitt schema för november än. Anmäl dig om du kan! 

Kan du inte gå dit får du hänga på twitter #miljojobb eller kolla på livesändningen.

30 september 2013

Hållbar konsumtion kräver politiska styrmedel

Jamen precis!

Det är viktigt med upplysta konsumenter, ny grön teknik, informationskampanjer. Men: Utan politiska beslut, lagar, fungerande infrastruktur och ekonomiska styrmedel kommer vår konsumtion aldrig att bli hållbar. 
"Regeringarna måste leda övergången till hållbarhet genom att skapa samhälleliga strukturer som gör hållbar livsstil till standardalternativet. [...] Särskilt policyfokus behöver läggas på att underlätta förändringen bort från förbrukningsområden med stor påverkan (t.ex. flygresor, konsumtion av kött och mejeriprodukter samt bilkörning) till förbrukningsområden med lägre påverkan (t.ex. vegetarisk kost, kollektivtrafik, lokal underhållning och kultur samt personlig utveckling)."
Texten är inte skriven av en någon insnöad miljömupp, utan är hämtad från Nordiska ministerrådets nya rapport Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion

Rapporten går systematiskt igenom och slår hål på tio myter om hållbar konsumtion, myter som ligger till grund för hur vi tänker kring lösningarna på vår ohållbara konsumtion idag. Jag listar dem här, även om det blir långt:
  1. Grön konsumtion är lösningen
  2. Konsumenterna bör leda övergången till en hållbar utveckling
  3. Om alla gör lite kommer vi åstadkomma mycket 
  4. Små och enkla miljöåtgärder kommer leda till större förändringar 
  5. Mer information leder till ett hållbart beteende
  6. Att vädja till folks egenintresse är vägen till hållbart beteende
  7. Hållbarhet betyder ”leva i grottor”
  8. Människor blir lyckligare om de tjänar mer pengar och höjer sin materiella konsumtion
  9. Privat ägande av alla sorters produkter är önskvärt – att sambruka är det inte
  10. Konsumtionspolitik är för kontroversiell för att godtas av allmänheten
Rapporten slår fast att så länge de politiska besluten bygger på de här myterna kommer vi aldrig att få till en hållbar konsumtion. Det är bra att vi köper eko och miljömärkt, men det räcker inte så länge vi köper mer och mer. Och så länge det sämre miljövalet är billigare kommer för få att välja rätt. Det går inte att informera och attitydförändra en hel befolkning till goda gröna lagom-mycket-konsumenter.

De nordiska länderna har bland de största ekologiska fotavtrycken i världen per person. Sverige ligger på 13:e plats! Rapporten, som är späckad med forskningsreferenser, skriver svart på vitt att om vi vill komma vidare behövs  politiska verktyg - lagar och ekonomiska styrmedel

Okej, vad betyder det här då? Jag måste erkänna min dåliga kunskap om Nordiska ministerrådets roll. Men studien är finansierad av rådet med syfte att "överbrygga klyftan mellan forskning och beslutsfattare". Och det är väl inte en dag för tidigt.

Dags för lite modiga politiska beslut? Mitt förslag är att t ex titta på de verkliga kostnaderna för kött och flyg…

28 september 2013

PFOA i micropopcorn

PFOA-fritt fredagsmys.
Jag ska fortsätta lite till på temat fluorkarboner, apropå det jag skrev om funktionsjackor häromdagen. 

Jag vill verkligen inte vara med om att sprida gifterna. Jag vill inte läsa om att man hittar PFOA i isbjörnars blod och att man mäter upp högre halter av giftet i bebisars blod än i deras mammors. Jag vill inte ge mina pengar till företag som tillverkar sina prylar med hjälp av dem. Ändå sitter jag här med mina goretexjackor och nonstick-köksprylar och måste inse att jag är lika skyldig som alla andra. Jag visste inte.

Min senaste insikt handlar om popcorn. Jag var sugen igår kväll tänkte som vanligt köpa påsar och slänga in en i micron. Men när jag skulle handla var det en klocka som ringde - hade jag inte läst nånstans att det är nonstickmaterial i micropopcornpåsar? Kan det vara PFOA inblandat?

Den aningen, tillsammans med palmoljan i innehållsförteckningen på micropoppåsen, fick mig att istället köpa en påse med hederliga kastrullpoppningsbara majskorn. Det var längesen... Gott blev det och som en bonus var det lite festligt att stå vid kastrullen och poppa tills locket lyftes :)

Och ja - visst innehåller micropopcornpåsar fluorkarboner. Jag ställde frågan på twitter idag och fick svar från flera som hade bra koll. Okej då vet jag. Det blir aldrig mer micropopcorn för min del, så länge det krävs otäcka reproduktionsstörande och superpersistenta kemikalier för bekvämligheten. 


I alla fall en grej som är enkel att avstå. 

Och samtidigt läser jag att Norge förbjuder PFOA från och med 1 juli 2014. I Sverige är det upp till var och en att hålla reda på micropop och goretexjackor. Nej vi har väl inget bättre för oss. Heja Norge!

24 september 2013

Vetenskapens värld om klimatforskningen



Missade du Vetenskapens värld på Svt igår? Snälla du måste titta! Jag såg det igår och det var en väl investerad timme för att få koll på hur allvarligt läget är. En påminnelse om det där som är så svårt att ta till sig - vad betyder en eller ett par grader hit eller dit? Det märks väl knappt? Och är inte allt bara kinesernas fel?

Klimatförändringarna är inte en miljöfråga. Det handlar om mänsklighetens möjligheter att klara framtiden. Om samhället vi lever i, om konflikter, hunger och land som måste överges. Vi pratar om det här seklet, om de barn som redan nu är födda. Vi kan inte låta åren gå och vänta på att det vänder.

Att höra de vetenskapsmän som ägnar all sin tid åt den här frågan berätta om hur allvarligt det är, är inte lätt. Men vi måste ju fatta!

På fredag presenteras IPCC:s nya klimatrapport. Det kommer vara mycket fokus på klimatet framöver. På tiden.

Vetenskapens värld

23 september 2013

Giftiga goretexjackorna

Första kalla cykelturen i morse. Fler som frös om fingrarna? 

Kanske blir någon sugen på att köpa nya praktiska höst- och vinterytterkläder att värma sig i om de gamla blivit för slitna. Jag tänkte påminna om ett gammalt inlägg om funktionskläder, gifter och goretex som jag skrev förra hösten och som jag vet att många läste och uppskattade. 

Det var efter att ha läst Den flamsäkra katten om kemikalier i vardagen som jag var tvungen att inse att mina favoritfunktionskläder var fulla med cancerframkallande hormonstörande gifter (fluorkarboner - PFOA/PFOS) som inte bryts ner i naturen. Mina två praktiska goretexjackor… 

I sann återvinningsanda skickar jag vidare till förra höstens inlägg. Bra att ha i minnet om du behöver köpa funktionskläder till dig eller ungarna. Skippa goretex. Fråga om PFOA/PFOS.

Här är inlägget:
Läst på om funktionsjackor och gifter (2012-10-05)

--------------
Och apropå fluorkarboner - kolla på Förgiftad kompromiss om hur man hittar höga halter av fluorkarboner i bebisars blod och varför det inte är förbjudet än.

20 september 2013

O-ekologiskt är ologiskt



Ta två minuter och kolla på Naturskyddsföreningens nya pedagogiska kortfilm om poängen med att köpa ekologiskt mat. Anders och Måns sköter snacket, en kul film om ett viktigt ämne. När du tittat klart sprider du filmen till kompisarna och taggar #byttilleko på twitter och instagram.

Jag antar att jag predikar för kören om jag uppmanar mina läsare att välja eko. Den som lägger sin fritid på att läsa miljöbloggar köper knappast annat än ekologisk mjölk eller kaffe eller bananer. Och fortsätt med det!

Jag hörde någon som sa att "jag köper alltid ekologisk mjölk, men inte kaffe, för det är så mycket dyrare". Ja, det är dyrare, speciellt om man brukar haka på butikernas lockpriser. Jag tycker filmen ovan sätter fingret på vad det handlar om - någon annan får betala när det är billigt för oss. Och räknat per kaffekopp - hur mycket pengar handlar det om egentligen?

Jag delar med mig av Naturskyddsföreningens topp 5: Måstelistan att köpa eko

  1. Kaffe
  2. Bananer och vindruvor
  3. Mejeri
  4. Kött
  5. Potatis
Själv dissar jag trean och fyran rakt av. Kaffet och bananerna skulle kännas helt vrickat att köpa annat än eko, det har jag gjort så länge. Vindruvor köper jag typ aldrig och gillar inte russin. Däremot vin, och då händer det att jag slarvar med eko. 

Utmaning till mig själv: Köp alltid ekologiskt vin om det finns. Och potatisen är en relativt ny ekovara i mitt skafferi, kanske mest för att det inte alltid finns och man måste köpa det i större påsar än jag ofta vill ha. Men så får det bli i fortsättningen. Basta.


18 september 2013

Isbergssallad och spanskt grundvatten

En boll med spanskt grundvatten.
Jag lär mig om grundvatten på utbildningen. Grundvatten går fint att använda, så länge man inte använder det fortare än det fylls på. I Spanien används grundvatten till de enorma grönsaksodlingar som försörjer oss med tomater och isbergssallad hela vintern. På sina ställen sjunker Spaniens grundvatten snabbt - var det med en meter om året?

Vänta nu... Vad består tomater och isbergssallad av? Typ 95 % vatten. Spaniens sjunkande grundvatten packas alltså i lådor och fraktas upp till Sverige, där vi har överflöd på färskvatten. Vad håller vi på med?

Jag vet att jag förenklar. Spanien behöver kunna exportera. Vi behöver frukt och grönsaker även på vintern, och vattnet som följer med själva grönsaken i exporten är bara en bråkdel av allt vatten som gått åt till att odla den. Men vi behöver tänka efter vad som händer om vi bara fortsätter. För Spanien är det definitivt inte hållbart att fortsätta tära på grundvattennivåerna. Och vi får sluta ta för givet att alla frukter och grönsaker ska finnas på hyllorna året om. Jag tänker mest på isbergssallad, gurka och tomater, som vi älskar att slentrianköpa utan att tänka. Det smakar ju inte ens något! 

Kolla säsongsmat.nu för att hitta bra grönsaker, som definitivt smakar mer än isbergssallad och spanska tomater i januari.



15 september 2013

Palmoljedetektiv

En last med RSPO-
certifierad palmolja
Veckan med min palmoljedagbok är härmed över.  Jag konstaterar

1. Hemma i mitt skafferi är det inte så farligt som jag trott. Den här veckan har jag ätit följande som innehåller palmolja. 
  • Digestivekek (Göteborgs, KRAV-märkta)
  • Mjölkfritt margarin (Carlshamn, RSPO)
  • Delicatoboll (RSPO)
  • Astrid & Apornas Åh! Gourmetkorv (innehåller ”vegetabilisk olja” – vet inte närmare vad som avses)

Ja det var allt i matväg. Det går att komma hyfsat långt i att utesluta palmolja om man struntar i sötsakerna, men jag tänker måtta före avhållsamhet.

2. Jag har inte en sportmössa att kunna lista ut vilka av mina hud- tvätt- och rengöringsprodukter som innehåller palmolja. Jag har försökt leka detektiv, men jag kan inte säga att det gått speciellt bra. Man måste vara minst kemiprofessor för att fatta innehållsförteckningarna. Och även om jag hittat lite bra översättningar så innebär det inte att jag kan veta säkert om det är framställt från palmolja eller något annat. Jag måste alltså ta ett varumärke i taget och fråga tillverkaren. Orka.

Men sagt och gjort. Jag har mejlat till Dermanord (Maria Åkerberg) och Rosenserien för att höra hur det ligger till med min makeup och hudkrämer m.m. 
  • I Maria Åkerbergs grejer får man leta efter Palm Kernel Glycerides och Palm Glycerides. Bland mina grejer är det bara en ögonbrynspenna som innehåller lite palmolja. Inga av mina hudkrämer.
  • I Rosenserien får man titta efter Laureth-2, Cetyl alkohol, NA-Laureth sulfate, Palmkernel, Stearic acid för att identifiera palmoljan. Min deo innehåller inte det. 
  • Jag har också en hudkräm från Weleda, men den verkar inte innehålla någon palmolja om jag tolkat innehållsförteckningen rätt. 

Jag har också mejlat Faith in Nature (schampo och balsam) och Grumme (disk- och tvättmedel), men de har inte svarat. Min tandkräm (Acta) vet jag inte heller om den innehåller palmolja. Min fasta handtvål vet jag inte märket på, men minns att den är olivoljebaserad. Men jag antar att den också innehåller palmolja. 

Slutsats: Jag har försökt, men inte lyckats göra en trovärdig lista på palmolja jag förbrukat på en vecka. Sorry.

Jag fick hjälp av Lagerstedt som gör ett jättejobb för att reda ut vad det smink och hudvård innehåller. Jag laddade ner hennes miniguide och i den hittade jag följande härliga grejer som KAN innehålla palmolja. För som sagt är det fullt möjligt att andra fetter använts vid framställningen. Men det här är i alla fall en lista med buzzwords som jag kan kolla efter när jag letar palmolja i smink och hudvård. 

Cetyl alcohol
Cetyl palmitate
Cetearyl alcohol
Ethylexyl palmitate
Glyceryl caprylate
Hydrogenated palm glycerides
Octyl palmitate
Polysorbate 20 (E 432 Polyoxietylensorbitanmonolaurat)
Polyglyceryl-3-Palmitate
Retinol palmitate
Sorbitan palmitate
Glycerin

En bra grej att titta efter är Svanen och Bra miljöval. Deras krav är alltid att palmoljan ska vara RSPO-märkt om det ingår i den märkta produkten. 

Poängen med min inventeringsvecka var alltså inte att leta upp och eliminera all palmolja ur mitt liv. Jag ville bara få en överblick, lära mig mer och se om det var något som jag kunde göra annorlunda. Som det ser ut tycker jag inte att jag överkonsumerar. Men jag vill kunna ställa krav på tillverkarna och det är svårt om jag inte ens vet när jag köper grejer med palmolja. 


Som sagt – jag vill inte skälla på palmolja. Det är en fantastisk naturresurs som kan användas till allt möjligt. Ett fett som kan framställas på mindre landarealer och mer resurssnålt än andra fetter. Det kan inte vara omöjligt att odla oljepalmer hållbart. Men tyvärr vet vi att det inte alls är så nu. 

Veckans inlägg om palmolja:

11 september 2013

Goda ålnyheter

Det är när man läser sådana här nyheter om att EU-parlamentet röstat för ett förslag att rädda ålen, som det känns lite extra varmt i demokratihjärtat. Det är över fyra år sedan, men jag har det faktiskt noterat här i bloggen. Jag var så tagen av Isabella Lövins Tyst hav som jag läst våren 2009 och blev glad när jag såg att hon ställe upp i EU-valet. Hon fick självklart min röst och mitt kryss. Det var havet och fisken jag röstade för, och i synnerhet för ålen.

Okej, jag vet att det är Isabella Lövin och hennes kompisar som gjort jobbet, men jag kan inte hjälpa att jag känner mig lite delaktig. Jag gör allt jag kan på hemmaplan i min egen vardag för att göra den här världen lite bättre. Men på valdagen har jag ett extraviktigt jobb att göra. I juni 2009 gjorde jag det riktigt bra :)

Läs också Isabellas debattartikel idag. Det där med ålyngel i Pluras kök är bara för mycket...

10 september 2013

Palmoljedagboken, dag 2

Ingen palmolja
under armarna...
Dag 2 med palmoljedagboken kan jag snabbt konstatera följande:

1. Jag har inte ätit någon palmolja till frukost, lunch eller middag. Problemet verkar uppstå när det är dags att fika. Jag gillar ju kakor.

2. Jag vet att det finns palmolja i rengöring och hudvård, men det är nästintill hopplöst att fatta vad i en innehållsförteckning som kommer från palmolja. Inte ens genom att googla namnen i innehållsförteckningen blir jag klokare. Det är ju inte direkt så att de skriver ut att det är palmolja det gäller...

Jag försöker förkovra mig genom att mejla tillverkarna av den hudvård och kosmetika jag använder Hittills har jag mejlat Dermanord (Maria Åkerberg kosmetik), Faith in Nature (schampo + balsam), Rosenserien (deodorant) och Grumme (disk- och tvättmedel). Jag frågar helt enkelt så här:

"Jag försöker lära mig mer om innehållet i de produkter jag använder, men tycker att det är svårt att förstå ursprunget till ingredienserna. Vad i era innehållsförteckningar är det som kommer från palmolja? Vilka ord ska jag titta efter?".

Jag väntar på svar från de flesta, men Rosenserien var snabba att svara och jag fick den här listan på ämnen som hos dem utvinns ur palmolja:
  • Laureth-2: Palmderivat. Utvinns ur kärnorna i palmens frukter. Används som tvättsubstans.
  • Cetyl alkohol: Palmfettsyra. Konsistensgivare i krämer, gör huden mjuk och len.
  • NA-Laureth sulfate: Palmkernel. Framställs ur palmkärnor och är en mild, hudvänlig tvättsubstans.
  • Stearic acid: Palm-och kokosfettsyra. Utvinns ur kokosnötter. Är konsistensgivare i krämer.
Check. Min deodorant innehåller inte palmolja. Man skulle ju önska att det fanns ett enklare sätt att ta reda på det...

9 september 2013

Palmoljedagbok

Gårdagens funderingar om palmolja gjorde mig nyfiken på hur mycket palmolja jag egentligen konsumerar. Så jag tänkte helt enkelt föra lite dagbok under den närmsta veckan. Dels för att det kan vara nyttigt att få lite koll, dels för att det kan bli en start till att kolla upp vilka varumärken det gäller så att jag kan skriva till tillverkarna och fråga.

Det kommer att bli etikettsläsning och googlande och påläsning om hur palmoljan är dold i kemiska beteckningar och latin.

Klockan är 08:04 och jag konstaterar att jag redan använt palmolja i min handtvål. Och till morgonfikat kommer jag nog att ta ett par digestivekex att slinka ner som vanligt. De är i alla fall KRAV.

Återkommer i slutet på veckan med hela listan.

8 september 2013

Palmolja - skafferiets svåraste

Regnskog skövlas för oljepalmer.
Foto: Kemal Jufri/Greenpeace
Palmolja. Bland det svåraste som finns att undvika för den medvetna konsumenten som läst på om palmoljeproduktionen med regnskogsskövling och allt vad det innebär. I stort sett allt jag köper med "vegetabiliskt fett" i innehållsförteckningen kan jag förutsätta innehåller palmolja. Mycket i godis och kakor. Även hudkrämer och tvålar, om det inte uttryckligen står något annat.

Förra veckan kom en rapport från Greenpeace som en påminnelse. Regnskog fortsätter att skövlas i Indonesien och Malaysia för att plantera enorma fält med lönsamma oljepalmer. Den här gången är det certifieringen RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) som kritiseras för att vara långtifrån hållbar. Greenpeace menar att certifieringen som den ser ut nu inte garanterar att oljan kommer från icke-skövlad regnskogsmark. 

Ibland blir jag yr i huvudet när jag tänker på hur komplicerat allt ska vara!

För det är ju inte själva palmoljan som är ond. Även om man lätt skulle kunna tro det när man står och läser pyttiga innehållsförteckningar. Palmolja är ett väldigt användbart fett, från en effektiv planta som kan kan ge avkastning året om. För att få ut samma mängd olja från t ex raps eller solros krävs mångdubbel odlingsyta. Detsamma gäller animaliskt fett, där det krävs en massa resurser för uppfödning av djuren. Felet med palmoljan är inte att den finns utan att den oftast odlas på ett ohållbart sätt. Vilket den inte behöver.

Det är lite samma grej som med sojan, som många älskar att skälla på. Det är ett fantastiskt näringsrikt livsmedel. Problemet är inte att den finns och att vi äter den, utan sättet den i många fall odlas på. (Och att den i nio fall av tio går till djuruppfödning istället för till människomat.)

Men vad ska vi göra då? Greenpeaces senaste rapport visar ju igen att det är nästan hopplöst att köpa grejer med schyst palmolja i. Dessutom är det skitsvårt att handla mat utan palmolja. Och jag ser heller inget självändamål i att försöka utesluta den helt. Däremot känns det viktigt att försöka ha så bra koll som möjligt. Som det ser ut nu är RSPO-certifieringen, även om den inte är tillräckligt bra, det enda vi har. Så här tänker jag:
  • Köp alltid ekologiskt om det går
  • Undvik palmolja när det finns ett bättre alternativ
  • Kolla med tillverkaren om palmoljan är 100 % RSPO-certifierad, om inte - köp inte
  • Sätt in en slant till Greenpeace och andra miljöorganisationer och heja på dem att fortsätta granska och informera. 

7 september 2013

Börjat skolan!

Första dagen i skolan...
Oj, har det bara gått en vecka? Fem dagar i själva verket, sedan jag började mitt studieår om hållbar samhällsutveckling på universitet. Jag ska bara säga det en gång till: Åh vad jag är glad att jag bestämde mig för att göra detta! 

Vi har rivstartat med långa föreläsningsdagar på temat Naturresurser och hållbar utveckling. Vi har till exempel pratat om definitioner på hållbar utveckling och redan där blir det komplicerat. Alla vill ha en hållbar utveckling, men olika personer menar ändå helt olika saker. Framför allt när det gäller vägen dit när vi dessutom måste inse att miljö, samhälle och ekonomi hör ihop. Vår första uppgift var att titta närmare på ett företag eller organisation och se hur de beskriver sitt hållbarhetsarbete. Min gissning är att det finns lika många definitioner som det finns företag. 

Vi har också försökt definiera vad ett miljöproblem är och i samband med det tittat på Sveriges 16 nationella miljömål - hur förhåller de sig till varandra, och går det att uppnå ett mål utan att försvåra ett annat? Många fina ord blir det...

Det har varit en vecka med en crash course i det naturgeografiska systemet, om endogena och exogena processer, naturresurserna som delas in i flödande, fond- och lagerresurser, bergarter, vatten, sjöar, hav nederbörd och markvattenbalans... 

Ja, man får vara vaken för att hänga med om man som jag inte läst någon naturkunskap sedan ettan på gymnasiet. Jag suger åt mig som en svamp. Det bestående intrycket så här efter fem dagar kan sammanfattas så här: Herregud i himlen vad komplicerat allt är! Hållbarhet, miljö och klimat handlar om hela jorden och alla människor och allt annat levande. Allt hänger ihop!

Det här är självklarheter så klart. Men att ägna tid åt att läsa på om hur jorden fungerar är en väldigt nyttig övning för mig. Jorden är full av resurser som ger mig möjlighet till ett gott liv. Tack så mycket. Samtidigt måste jag fatta att dessa naturens fantastiska resurser är de enda jag har. Den här påfyllningen av allmänbildning om hur jorden fungerar med vatten, bergarter, luftströmmar, växter och djur ger mig en ny känsla för den gamla fina klyschan "det finns bara ett jordklot". Vi har allt vi behöver, men det är fullt möjligt att förstöra en massa viktiga resurser så att vi inte kommer åt dem mer. Och ja, vi är på god väg.

Nej, jag ska inte bli sentimental. Jag kommer att skriva mer här efter hand om mina insikter och funderingar, som jag känner på mig kommer att bli många. Till exempel det där om peak fosfor som jag hör om ibland, men skakar av mig, för att det verkar så komplicerat och läskigt. Eller om vatten, som det är lätt att tro att det finns oändligt av. 

23 augusti 2013

Om miljö på jobbet

Idag fick jag påfyllning av energi genom att käka lunch med två härliga personer från en annan stor idéburen organisation än den jag själv jobbar i. De hade kontaktat mig för att de ville höra mer om miljö- och hållbarhetsarbetet på mitt jobb och då är jag inte nödbedd att haka på! För det första blir jag smickrad å mitt jobbs vägnar när någon annan sneglar på oss för inspiration. Därefter får jag energi av att träffa nya engagerade personer och prata om det jag brinner för. Och när jag går från samtalet får jag dessutom hybris och glädjefnatt vid insikten att det vi gjort hos oss inspirerar någon annan att jobba systematiskt med miljö och hållbarhet i sin organisation. 

Det är fem år sedan vi började vårt miljöarbete på mitt jobb. Vi hade ingenting mer än ett litet gäng med jobbarkompisar som tyckte att vi kunde bli en mer miljövänlig arbetsplats. Vi hade ingen aning om hur. Att se tillbaka på resan därifrån till att bli miljödiplomerade och hela tiden utmana oss att ta nästa steg i miljö- och klimatarbetet är rätt skönt ibland. 

Det händer att jag får frågor från bloggläsare som också vill få igång miljöarbetet på jobbet. Jag säger kör! Det finns inget som hindrar! Boka ett möte med någon lämplig chef och säg vad du vill förändra. Snacka ihop er några stycken och bestäm var ni skulle kunna börja. Återvinning? LED-lampor? Ekologiskt kaffe? Vegetarisk konferensmat? Vad är de största klimatbovarna hos er? Använd facket som stöd för ert inflytande. Kanske kan ni på sikt få möjlighet att ta hjälp från någon miljökonsult för att kunna jobba mer systematiskt?

Kom igen, allt är möjligt! 

För mig började det med att jag var sur på att vi hade riktlinjer att datorerna skulle stå på dygnet runt för att det eventuellt skulle uppdateras på nätterna (kom igen!). Och fem år senare är den tjatiga tjejen miljösamordnare och de flesta tycker att det är självklart med våra vegetariska måltider på konferenser och utbildningar, kurser i eco-driving, svanenmärkta trycksaker och funderar på om det är 2014 eller 2015 vi ska börja undersöka om det är möjligt att installera solceller på huvudkontorets tak. Det var lite trögt i början, men sedan kom hela ketchupflaskan :)

Trevlig helg!

19 augusti 2013

Recenserar sojamjölksmaskinen

Min hemmamjölk.
Jag köpte en sojamjölksmaskin för några månader sedan. Jag utlovade en recension efter att ha använt den ett tag och det kan väl vara hög tid nu.

Jamen den är jättebra, tackar som frågar! 

Jag köpte en Soymaster från Naturalgoods.se. Hela poängen är att kunna göra mjölk hemma med enbart sojabönor och vatten. Maskinen både värmer, mal och silar och på något magiskt vis blir 75 gram torra sojabönor förvandlade till 1 liter sojamjölk på 20 minuter. 

Jag tycker att mjölken blir god. Nu brukar jag inte dricka sojamjölk direkt som den är (vill jag ha ett glas mjölk tar jag havremjölk), utan främst har jag den på morgongröten och i matlagning/bakning. Jag ska inte säga att den smakar som köpe-alpro. Den smakar mer av själva sojabönorna. Lite ovant i början men jag har inga problem med smaken alls. Min man är dock skeptisk och tycker att den smakar "för starkt". Minus är att den inte funkar bra i kaffet - den skär sig och ger en lite konstig bismak. 

I matlagning och bakning funkar hemmamjölken som vilken köpemjölk som helst. Jag har bakat både pannkakor och bullar med den. 

Så här gör jag:
75 g torra sojabönor läggs i blöt minst 8 timmar. Lägg dem i maskinen enligt instruktionerna fyll på vatten och låt den göra sin grej i 20 minuter tills den piper. Sedan behöver den silas genom silduk, annars blir den för grynig. Och smaksättas, till exempel så här: 1 rågat krm havssalt, 1 tsk stevia, 1 msk strösocker, 1msk vaniljsocker. 
Det blir en liter mjölk. Inga förpackningar, ingen transport av vätska och råvaran är ekologisk. Kostnad: Typ 4 kr litern. Till och med billigare än den subventionerade komjölken som jag ju ändå måste betala till via skattsedeln. Och definitivt billigare än en liter köpesojamjölk som brukar ligga uppåt tjugan litern.

Jag har också gjort mandelmjölk och hasselnötsmjölk. Blev jättegott det med, men inget jag gör till vardags.


Havremjölk ska tydligen också gå att få till enligt instruktionen, men det lyckas jag inte alls med. Köper Oatlys ibland istället. 

16 augusti 2013

Ny termin

Under korkeken, Forsa bruk Sörmland juli 2013.

Nej hörni. Det här liknar ju inget. Jag har inte bloggat på över en månad. Visserligen har det varit sommar och härligt och vi har hyrt ett lantställe vid en sjö i Sörmland och maken och jag har haft fullt upp att fika med bullar och lösa korsord och jag har inte haft lust att hänga vid datorn, men ändå. Jag vet sedan förut hur svårt det är att kicka igång sig efter ett längre blogguppehåll, men jag vill verkligen komma igång igen nu. 

Jag har två veckor kvar på vanliga jobbet innan min studieledighet. Jag lämnar med varm hand över mitt informatörsjobb och miljösamordnaransvaret till kollegerna, släcker ner loggar ut och cyklar hem den 30 augusti. Sedan börjar jag plugga. 

Har väl aldrig varit så sugen på att sätta mig i skolbänken. Ett helt år heltid med böcker, föreläsningar och diskussioner med nya kompisar om hållbar samhällsutveckling. Det känns som jag har vunnit högsta vinsten! 


Ha en fin helg alla! Håll tummarna för mig och hunden som ska tävla i agility på lördagen och sedan på kvällen ska jag ta milen i Midnattsloppet. Under timmen helst, men vi får se...

12 juli 2013

Marinerad tofu - snabbvarianten


Det här är ingen matblogg men… 

...när mina stekta egenmarinerade tofutärningar uppnått perfektion så känner jag att jag måste dela med mig. Eller marinerade förresten, jag har rationaliserat bort själva marineringen och häller istället på marinaden direkt i stekpannan. De är klara på typ 10 minuter. Tärningarna på bilden har den salta rökta saftiga smaken man vill åt och kan användas som protein till ungefär vad som helst. Pastarätten på bilden med en spenat- och zucchinisås blev grym! Så håll till godo:

Stekt marinerad rökig tofu
  • 200 gram fast naturell tofu (lagom för en stekpanna)
  • Olja att steka i (t ex oliv- eller kokosolja)
  • 2 msk god soja (t ex tamari eller ljus soja)
  • 2-3 tsk citronsaft (färsk eller på flaska)
  • 2-3 krm Rökarom "Liquid smoke" (flaska som finns på grillhyllan)
  • 1-2 tsk vatten

Tärna tofun i centimeterstora tärningar. Stek på medelvärme i olja tills de får lite stekyta. Blanda soja, citronsaft, rökarom och vatten. Proportionerna är inte exakta, så smaka och testa vad du gillar. Ta stekpannan från plattan. (Det får absolut inte vara för varmt när du häller i marinaden - vatten på varm olja ni vet… Testa med någon tesked innan du häller på allt.) Häll i all marinad och låt allt koka in under omrörning några minuter. Det ska vara torrt eller nästan torrt i pannan när det är klart.


Spenat- och zucchini- pastasås
  • 1 zucchini
  • Bladspenat, fryst eller färsk. Ta rejält mycket.
  • Mjölkfritt margarin
  • Havregrädde
  • Idealmjöl
  • Citronsaft
  • Sambal oelek
  • muskotnöt
  • Salt

Finstrimla zucchinin. Fräs den mjuk i margarinet tillsammans med den tinade spenaten. Salta. Krydda med sambal, citron och muskotnöt efter egen smak. Gör allt såsigt med grädden och idealmjölet.
Den här såsen kan göras med bara spenat också, så klart.

Och så pasta dårå :)


PS. Tack till syrran Maria för det där med citron och sambal i spenaten. Alltid numera…

Antagen!


Pirr i magen och förväntan. Idag kom antagningsbeskedet. Jag ska ta ledigt från jobbet i två hela terminer och läsa på universitetet! 

I drygt tolv år har jag jobbat på samma ställe med samma tjänst. När jag hittade utbildningen och insåg att det faktiskt är fullt möjligt att ta ett brejk och lyfta blicken fanns det inget att tveka på. Peppad av vänner och familj skickade jag in ansökan, och idag är jag officiellt antagen till Hållbar samhällsutveckling på Stockholms universitet.

Utbildningen är tvärvetenskaplig och en samling med kurser på temat hållbarhet. Allt från ekosystemtjänster till miljöetik, hållbar konsumtion och miljökommunikation. Fattar ni att jag ska få ägna all tid under 10 månader till att läsa böcker, lyssna på föreläsningar och träffa en massa nya människor som delar mitt intresse!

Det är 18 år sedan jag senast pluggade. Då, 25 år ung och efter fyra år på universitetet, trodde jag att jag gjort min sista hemtenta. Nu känns det som världens största privilegium att kunna pausa arbetslivet och andas lite nytt. 

En och en halv månad till terminsstart och och jag är så himla sugen på att börja. Återstår att se hur separationsångesten från jobbet och arbetskamraterna tar sig uttryck när det börjar närma sig...

13 juni 2013

För en modig klimatpolitik krävs engagerade privatpersoner

I måndags läste jag Christian Azars text Sol och vind är världens framtid i DN Kulturs serie om klimatet Min stund på jorden. Så mycket vettigt. Ja, problemet är inte att vi inte vet vad som behöver göras - problemet är att vi helt enkelt inte gör det: 
"Med ett högt pris på koldioxid blir vindkraftverk lönsamma och kolkraftverk omöjliga att bygga, det blir allt mindre intressant att utvinna olja, det blir dyrare att flyga och åka bensinbilar, det blir attraktivare att köra på alternativa bränslen samt att återanvända järn, aluminium och andra material. Det blir lönsamt att spara på energi och att söka finna mer energisnåla livsstilar. Skatten gör att det lönsamma och det miljömässiga sammanfaller. Företagen kan investera i det klimatvänliga och samtidigt göra vinster. Vi vet hur vi kan lösa det här, men vi vill inte. Och en del vill mindre än andra."
Sedan skriver han om det som också är uppenbart - klimatproblemen kan inte lösas enbart med hjälp av engagerade personers konsumtionsval. Det måste till politiska beslut. Om vi gör klimatproblemen till en privatmoralisk fråga kommer fokus att bli fel.
"Ja, så klart, att på olika sätt vara medveten om sin klimatpåverkan och försöka göra något åt den är vällovligt. Men det är ungefär som att skänka pengar i Calcuttas slum. Lovvärt, men i stort sett meningslöst om man vill lösa fattigdomsproblemet. […] Problemet med att fokusera på privatmoraliska principer, att peka finger mot dem som åker bil eller äter kött, är att det finns en risk att allt tal om frivilliga konsumtionsändringar stjäl uppmärksamhet från det som verkligen krävs – politik. Och just eftersom frågan är så svår att lösa borde i stort sett all kraft riktas åt just detta håll. Detta är kanske den centrala moraliska och intellektuella konsekvensen av klimathotet."
Fast alltså, nää. Jag håller med till hundra procent att det är kört utan politiska lösningar. Men jag tänker att varje person som börjar tänka på sin egen livsstil och gör något konkret åt saken är värd så otroligt mycket. 

Det är klart - är jag helt ensam om att försöka förändra världen så kommer jag inte långt, men vi är hyfsat många och fler blir vi. Och det vi gör och det vi säger ger ringar på vattnet. Den som själv bestämt sig för att sluta äta kött och semesterflyga är (gissar jag) den som har störst benägenhet att ställa politiska krav och rösta på de klimatmodigaste politikerna. 

Att reducera enskilda människors ärliga engagemang till något slags lovvärd men meningslös välgörenhet känns futtigt och inte så konstruktivt. Utan engagerade privatpersoner, både som konsumenter och opinionsbildare i föreningar, sociala media och runt fikaborden, kommer vi inte heller att få till de politiska beslut vi så desperat behöver. Snarare kan det leda till att människor slutar bry sig och istället bara känner uppgivenhet.


Så… det vi behöver är både modiga politiker som vågar tänka längre än nästa val och privatpersoner som inser sin egen roll i vart världen är på väg. Och gör något åt det.

24 maj 2013

Ny restaurangguide: Veganistan.se


Det här var efterlängtat. En helt ny butiks- och restaurangguide  för alla som letar efter schysta veganvänliga ställen. Redan nu finns mycket att välja på på sajten, framför allt i storstäderna, men tanken är vad jag förstår att användarna själva fyller på med sina favoriter, erfarenheter och kommentarer. Du kan söka på stad, utbud och prisklass.

Jag har loggat in och reggat min favoritindier här på Söder. Dessutom var jag tvungen att lämna en snäll kommentar om Hurry Curry vid Hötorget, som har citys bästa lunch.

Kom igen nu  - gå in på veganistan.se, bläddra runt och fyll på med era favoritrestauranger. Det behöver alltså inte vara helvegetariska restauranger, men det ska kännas bra för veganer att gå dit och du ska kunna få minst en helt värdig vegansk rätt. 

Nej, kluven sparris räknas inte dit :)

22 maj 2013

Vegoforum på lördag



På lördag är det Vegoforum 2013. Dags för årets kunskapspåfyllning om mat, klimat och djurrätt och dessutom mingel med kloka människor.

Jag var där förra året och kan bara rekommendera alla som har möjlighet att ta sig till ABF i Stockholm. I år är temat Kunskap är ma(k)t med föreläsningar om kött och klimat, vegansk näringslära, köttskatt, och djuretik. Flera spännande utställare och gott käk.


Ses vi där?

20 maj 2013

Därför ekologiskt

Idag drog Naturskyddsföreningen igång en viktig kampanj som handlar om mat, om det ohållbara med kemikaliejordbruket och allt vi har att tjäna på att välja ekologisk mat. Kampanjen inleds med att presentera en ny rapport om hur övergången till 100 % ekologisk matproduktion är möjlig.

Som stolt medlem i Naturskyddsföreningen kan jag bara instämma och göra allt jag kan för att sprida det viktiga budskapet: Byt till eko, varje gång det är möjligt! 

Föreningen har gjort ett snyggt jobb med kampanjsajten. Och det behövs nog kunskapspåfyllning hos var och en av oss, mig själv också. Vi vet att det är schyst med ekomat, men om vi inte vet riktigt varför är det lättare att "glömma bort" att välja eko om det skulle skilja några fler kronor än man förväntat sig jämfört med den konstgödslade och besprutade varan. 

Så läs på nu! Har ni kommit ända till min blogg kan ni gott klicka er vidare. Jag är speciellt förtjust i listor, som t ex den här: 5 viktiga varor att byta till eko.

Vindruvor - viktigt att välja eko!
På listan finns t ex vindruvor. Inte för att jag köper druvor så ofta (typ aldrig), men en och annan pava vin blir det ju. Vinindustrin är enorm, och efter att ha tänkt efter i sådär fem sekunder inser jag att det inte håller att välja annat än ekologiskt eller Fairtrade-märkt vin. Som tur är finns det mycket att välja på nuförtiden. 

En annan intressant grej är potatisen, som också är en stor industri - den mest besprutade grödan i Sverige. För mig tog det emot lite när jag började köpa ekopotatis. Jag hade liksom vant mig vid att potatis skulle vara nästan gratis, och så fick jag helt plötsligt betala typ 15 kr kilot! Hjälp det är mer än dubbelt så dyrt! Men hallå - 15 kronor - kom igen! (Ja, jag har råd.) Var det kanske den besprutade potatisen som var för billig?

En annan finfin lista är den här med sju myter om ekologisk mat. Massor av bra argument. Min favoritmyt är som trogna läsare säkert vet: "Men det är inte ekologiskt som är grejen - vi ska handla svenskt!"

Det klockrena svaret: Svenskt är bra, men det är viktigare att välja mycket eko och mycket vego om du vill göra en insats för miljön. Matens transport till butikerna är inte det som påverkar miljön mest. Kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och enorma odlingar där bara en enda gröda frodas belastar miljön mycket mer.

Edit 21 maj: Naturskyddsföreningen verkar ha en hel del problem med sin sajt just nu, tyvärr. Om länkarna inte funkar, ge dem lite tid, så går det säkert bättre om en stund :)