30 september 2013

Hållbar konsumtion kräver politiska styrmedel

Jamen precis!

Det är viktigt med upplysta konsumenter, ny grön teknik, informationskampanjer. Men: Utan politiska beslut, lagar, fungerande infrastruktur och ekonomiska styrmedel kommer vår konsumtion aldrig att bli hållbar. 
"Regeringarna måste leda övergången till hållbarhet genom att skapa samhälleliga strukturer som gör hållbar livsstil till standardalternativet. [...] Särskilt policyfokus behöver läggas på att underlätta förändringen bort från förbrukningsområden med stor påverkan (t.ex. flygresor, konsumtion av kött och mejeriprodukter samt bilkörning) till förbrukningsområden med lägre påverkan (t.ex. vegetarisk kost, kollektivtrafik, lokal underhållning och kultur samt personlig utveckling)."
Texten är inte skriven av en någon insnöad miljömupp, utan är hämtad från Nordiska ministerrådets nya rapport Förbättra nordiskt beslutsfattande genom att skingra myter om hållbar konsumtion

Rapporten går systematiskt igenom och slår hål på tio myter om hållbar konsumtion, myter som ligger till grund för hur vi tänker kring lösningarna på vår ohållbara konsumtion idag. Jag listar dem här, även om det blir långt:
  1. Grön konsumtion är lösningen
  2. Konsumenterna bör leda övergången till en hållbar utveckling
  3. Om alla gör lite kommer vi åstadkomma mycket 
  4. Små och enkla miljöåtgärder kommer leda till större förändringar 
  5. Mer information leder till ett hållbart beteende
  6. Att vädja till folks egenintresse är vägen till hållbart beteende
  7. Hållbarhet betyder ”leva i grottor”
  8. Människor blir lyckligare om de tjänar mer pengar och höjer sin materiella konsumtion
  9. Privat ägande av alla sorters produkter är önskvärt – att sambruka är det inte
  10. Konsumtionspolitik är för kontroversiell för att godtas av allmänheten
Rapporten slår fast att så länge de politiska besluten bygger på de här myterna kommer vi aldrig att få till en hållbar konsumtion. Det är bra att vi köper eko och miljömärkt, men det räcker inte så länge vi köper mer och mer. Och så länge det sämre miljövalet är billigare kommer för få att välja rätt. Det går inte att informera och attitydförändra en hel befolkning till goda gröna lagom-mycket-konsumenter.

De nordiska länderna har bland de största ekologiska fotavtrycken i världen per person. Sverige ligger på 13:e plats! Rapporten, som är späckad med forskningsreferenser, skriver svart på vitt att om vi vill komma vidare behövs  politiska verktyg - lagar och ekonomiska styrmedel

Okej, vad betyder det här då? Jag måste erkänna min dåliga kunskap om Nordiska ministerrådets roll. Men studien är finansierad av rådet med syfte att "överbrygga klyftan mellan forskning och beslutsfattare". Och det är väl inte en dag för tidigt.

Dags för lite modiga politiska beslut? Mitt förslag är att t ex titta på de verkliga kostnaderna för kött och flyg…

28 september 2013

PFOA i micropopcorn

PFOA-fritt fredagsmys.
Jag ska fortsätta lite till på temat fluorkarboner, apropå det jag skrev om funktionsjackor häromdagen. 

Jag vill verkligen inte vara med om att sprida gifterna. Jag vill inte läsa om att man hittar PFOA i isbjörnars blod och att man mäter upp högre halter av giftet i bebisars blod än i deras mammors. Jag vill inte ge mina pengar till företag som tillverkar sina prylar med hjälp av dem. Ändå sitter jag här med mina goretexjackor och nonstick-köksprylar och måste inse att jag är lika skyldig som alla andra. Jag visste inte.

Min senaste insikt handlar om popcorn. Jag var sugen igår kväll tänkte som vanligt köpa påsar och slänga in en i micron. Men när jag skulle handla var det en klocka som ringde - hade jag inte läst nånstans att det är nonstickmaterial i micropopcornpåsar? Kan det vara PFOA inblandat?

Den aningen, tillsammans med palmoljan i innehållsförteckningen på micropoppåsen, fick mig att istället köpa en påse med hederliga kastrullpoppningsbara majskorn. Det var längesen... Gott blev det och som en bonus var det lite festligt att stå vid kastrullen och poppa tills locket lyftes :)

Och ja - visst innehåller micropopcornpåsar fluorkarboner. Jag ställde frågan på twitter idag och fick svar från flera som hade bra koll. Okej då vet jag. Det blir aldrig mer micropopcorn för min del, så länge det krävs otäcka reproduktionsstörande och superpersistenta kemikalier för bekvämligheten. 


I alla fall en grej som är enkel att avstå. 

Och samtidigt läser jag att Norge förbjuder PFOA från och med 1 juli 2014. I Sverige är det upp till var och en att hålla reda på micropop och goretexjackor. Nej vi har väl inget bättre för oss. Heja Norge!

24 september 2013

Vetenskapens värld om klimatforskningen



Missade du Vetenskapens värld på Svt igår? Snälla du måste titta! Jag såg det igår och det var en väl investerad timme för att få koll på hur allvarligt läget är. En påminnelse om det där som är så svårt att ta till sig - vad betyder en eller ett par grader hit eller dit? Det märks väl knappt? Och är inte allt bara kinesernas fel?

Klimatförändringarna är inte en miljöfråga. Det handlar om mänsklighetens möjligheter att klara framtiden. Om samhället vi lever i, om konflikter, hunger och land som måste överges. Vi pratar om det här seklet, om de barn som redan nu är födda. Vi kan inte låta åren gå och vänta på att det vänder.

Att höra de vetenskapsmän som ägnar all sin tid åt den här frågan berätta om hur allvarligt det är, är inte lätt. Men vi måste ju fatta!

På fredag presenteras IPCC:s nya klimatrapport. Det kommer vara mycket fokus på klimatet framöver. På tiden.

Vetenskapens värld

23 september 2013

Giftiga goretexjackorna

Första kalla cykelturen i morse. Fler som frös om fingrarna? 

Kanske blir någon sugen på att köpa nya praktiska höst- och vinterytterkläder att värma sig i om de gamla blivit för slitna. Jag tänkte påminna om ett gammalt inlägg om funktionskläder, gifter och goretex som jag skrev förra hösten och som jag vet att många läste och uppskattade. 

Det var efter att ha läst Den flamsäkra katten om kemikalier i vardagen som jag var tvungen att inse att mina favoritfunktionskläder var fulla med cancerframkallande hormonstörande gifter (fluorkarboner - PFOA/PFOS) som inte bryts ner i naturen. Mina två praktiska goretexjackor… 

I sann återvinningsanda skickar jag vidare till förra höstens inlägg. Bra att ha i minnet om du behöver köpa funktionskläder till dig eller ungarna. Skippa goretex. Fråga om PFOA/PFOS.

Här är inlägget:
Läst på om funktionsjackor och gifter (2012-10-05)

--------------
Och apropå fluorkarboner - kolla på Förgiftad kompromiss om hur man hittar höga halter av fluorkarboner i bebisars blod och varför det inte är förbjudet än.

20 september 2013

O-ekologiskt är ologiskt



Ta två minuter och kolla på Naturskyddsföreningens nya pedagogiska kortfilm om poängen med att köpa ekologiskt mat. Anders och Måns sköter snacket, en kul film om ett viktigt ämne. När du tittat klart sprider du filmen till kompisarna och taggar #byttilleko på twitter och instagram.

Jag antar att jag predikar för kören om jag uppmanar mina läsare att välja eko. Den som lägger sin fritid på att läsa miljöbloggar köper knappast annat än ekologisk mjölk eller kaffe eller bananer. Och fortsätt med det!

Jag hörde någon som sa att "jag köper alltid ekologisk mjölk, men inte kaffe, för det är så mycket dyrare". Ja, det är dyrare, speciellt om man brukar haka på butikernas lockpriser. Jag tycker filmen ovan sätter fingret på vad det handlar om - någon annan får betala när det är billigt för oss. Och räknat per kaffekopp - hur mycket pengar handlar det om egentligen?

Jag delar med mig av Naturskyddsföreningens topp 5: Måstelistan att köpa eko

  1. Kaffe
  2. Bananer och vindruvor
  3. Mejeri
  4. Kött
  5. Potatis
Själv dissar jag trean och fyran rakt av. Kaffet och bananerna skulle kännas helt vrickat att köpa annat än eko, det har jag gjort så länge. Vindruvor köper jag typ aldrig och gillar inte russin. Däremot vin, och då händer det att jag slarvar med eko. 

Utmaning till mig själv: Köp alltid ekologiskt vin om det finns. Och potatisen är en relativt ny ekovara i mitt skafferi, kanske mest för att det inte alltid finns och man måste köpa det i större påsar än jag ofta vill ha. Men så får det bli i fortsättningen. Basta.


18 september 2013

Isbergssallad och spanskt grundvatten

En boll med spanskt grundvatten.
Jag lär mig om grundvatten på utbildningen. Grundvatten går fint att använda, så länge man inte använder det fortare än det fylls på. I Spanien används grundvatten till de enorma grönsaksodlingar som försörjer oss med tomater och isbergssallad hela vintern. På sina ställen sjunker Spaniens grundvatten snabbt - var det med en meter om året?

Vänta nu... Vad består tomater och isbergssallad av? Typ 95 % vatten. Spaniens sjunkande grundvatten packas alltså i lådor och fraktas upp till Sverige, där vi har överflöd på färskvatten. Vad håller vi på med?

Jag vet att jag förenklar. Spanien behöver kunna exportera. Vi behöver frukt och grönsaker även på vintern, och vattnet som följer med själva grönsaken i exporten är bara en bråkdel av allt vatten som gått åt till att odla den. Men vi behöver tänka efter vad som händer om vi bara fortsätter. För Spanien är det definitivt inte hållbart att fortsätta tära på grundvattennivåerna. Och vi får sluta ta för givet att alla frukter och grönsaker ska finnas på hyllorna året om. Jag tänker mest på isbergssallad, gurka och tomater, som vi älskar att slentrianköpa utan att tänka. Det smakar ju inte ens något! 

Kolla säsongsmat.nu för att hitta bra grönsaker, som definitivt smakar mer än isbergssallad och spanska tomater i januari.



15 september 2013

Palmoljedetektiv

En last med RSPO-
certifierad palmolja
Veckan med min palmoljedagbok är härmed över.  Jag konstaterar

1. Hemma i mitt skafferi är det inte så farligt som jag trott. Den här veckan har jag ätit följande som innehåller palmolja. 
  • Digestivekek (Göteborgs, KRAV-märkta)
  • Mjölkfritt margarin (Carlshamn, RSPO)
  • Delicatoboll (RSPO)
  • Astrid & Apornas Åh! Gourmetkorv (innehåller ”vegetabilisk olja” – vet inte närmare vad som avses)

Ja det var allt i matväg. Det går att komma hyfsat långt i att utesluta palmolja om man struntar i sötsakerna, men jag tänker måtta före avhållsamhet.

2. Jag har inte en sportmössa att kunna lista ut vilka av mina hud- tvätt- och rengöringsprodukter som innehåller palmolja. Jag har försökt leka detektiv, men jag kan inte säga att det gått speciellt bra. Man måste vara minst kemiprofessor för att fatta innehållsförteckningarna. Och även om jag hittat lite bra översättningar så innebär det inte att jag kan veta säkert om det är framställt från palmolja eller något annat. Jag måste alltså ta ett varumärke i taget och fråga tillverkaren. Orka.

Men sagt och gjort. Jag har mejlat till Dermanord (Maria Åkerberg) och Rosenserien för att höra hur det ligger till med min makeup och hudkrämer m.m. 
  • I Maria Åkerbergs grejer får man leta efter Palm Kernel Glycerides och Palm Glycerides. Bland mina grejer är det bara en ögonbrynspenna som innehåller lite palmolja. Inga av mina hudkrämer.
  • I Rosenserien får man titta efter Laureth-2, Cetyl alkohol, NA-Laureth sulfate, Palmkernel, Stearic acid för att identifiera palmoljan. Min deo innehåller inte det. 
  • Jag har också en hudkräm från Weleda, men den verkar inte innehålla någon palmolja om jag tolkat innehållsförteckningen rätt. 

Jag har också mejlat Faith in Nature (schampo och balsam) och Grumme (disk- och tvättmedel), men de har inte svarat. Min tandkräm (Acta) vet jag inte heller om den innehåller palmolja. Min fasta handtvål vet jag inte märket på, men minns att den är olivoljebaserad. Men jag antar att den också innehåller palmolja. 

Slutsats: Jag har försökt, men inte lyckats göra en trovärdig lista på palmolja jag förbrukat på en vecka. Sorry.

Jag fick hjälp av Lagerstedt som gör ett jättejobb för att reda ut vad det smink och hudvård innehåller. Jag laddade ner hennes miniguide och i den hittade jag följande härliga grejer som KAN innehålla palmolja. För som sagt är det fullt möjligt att andra fetter använts vid framställningen. Men det här är i alla fall en lista med buzzwords som jag kan kolla efter när jag letar palmolja i smink och hudvård. 

Cetyl alcohol
Cetyl palmitate
Cetearyl alcohol
Ethylexyl palmitate
Glyceryl caprylate
Hydrogenated palm glycerides
Octyl palmitate
Polysorbate 20 (E 432 Polyoxietylensorbitanmonolaurat)
Polyglyceryl-3-Palmitate
Retinol palmitate
Sorbitan palmitate
Glycerin

En bra grej att titta efter är Svanen och Bra miljöval. Deras krav är alltid att palmoljan ska vara RSPO-märkt om det ingår i den märkta produkten. 

Poängen med min inventeringsvecka var alltså inte att leta upp och eliminera all palmolja ur mitt liv. Jag ville bara få en överblick, lära mig mer och se om det var något som jag kunde göra annorlunda. Som det ser ut tycker jag inte att jag överkonsumerar. Men jag vill kunna ställa krav på tillverkarna och det är svårt om jag inte ens vet när jag köper grejer med palmolja. 


Som sagt – jag vill inte skälla på palmolja. Det är en fantastisk naturresurs som kan användas till allt möjligt. Ett fett som kan framställas på mindre landarealer och mer resurssnålt än andra fetter. Det kan inte vara omöjligt att odla oljepalmer hållbart. Men tyvärr vet vi att det inte alls är så nu. 

Veckans inlägg om palmolja:

11 september 2013

Goda ålnyheter

Det är när man läser sådana här nyheter om att EU-parlamentet röstat för ett förslag att rädda ålen, som det känns lite extra varmt i demokratihjärtat. Det är över fyra år sedan, men jag har det faktiskt noterat här i bloggen. Jag var så tagen av Isabella Lövins Tyst hav som jag läst våren 2009 och blev glad när jag såg att hon ställe upp i EU-valet. Hon fick självklart min röst och mitt kryss. Det var havet och fisken jag röstade för, och i synnerhet för ålen.

Okej, jag vet att det är Isabella Lövin och hennes kompisar som gjort jobbet, men jag kan inte hjälpa att jag känner mig lite delaktig. Jag gör allt jag kan på hemmaplan i min egen vardag för att göra den här världen lite bättre. Men på valdagen har jag ett extraviktigt jobb att göra. I juni 2009 gjorde jag det riktigt bra :)

Läs också Isabellas debattartikel idag. Det där med ålyngel i Pluras kök är bara för mycket...

10 september 2013

Palmoljedagboken, dag 2

Ingen palmolja
under armarna...
Dag 2 med palmoljedagboken kan jag snabbt konstatera följande:

1. Jag har inte ätit någon palmolja till frukost, lunch eller middag. Problemet verkar uppstå när det är dags att fika. Jag gillar ju kakor.

2. Jag vet att det finns palmolja i rengöring och hudvård, men det är nästintill hopplöst att fatta vad i en innehållsförteckning som kommer från palmolja. Inte ens genom att googla namnen i innehållsförteckningen blir jag klokare. Det är ju inte direkt så att de skriver ut att det är palmolja det gäller...

Jag försöker förkovra mig genom att mejla tillverkarna av den hudvård och kosmetika jag använder Hittills har jag mejlat Dermanord (Maria Åkerberg kosmetik), Faith in Nature (schampo + balsam), Rosenserien (deodorant) och Grumme (disk- och tvättmedel). Jag frågar helt enkelt så här:

"Jag försöker lära mig mer om innehållet i de produkter jag använder, men tycker att det är svårt att förstå ursprunget till ingredienserna. Vad i era innehållsförteckningar är det som kommer från palmolja? Vilka ord ska jag titta efter?".

Jag väntar på svar från de flesta, men Rosenserien var snabba att svara och jag fick den här listan på ämnen som hos dem utvinns ur palmolja:
  • Laureth-2: Palmderivat. Utvinns ur kärnorna i palmens frukter. Används som tvättsubstans.
  • Cetyl alkohol: Palmfettsyra. Konsistensgivare i krämer, gör huden mjuk och len.
  • NA-Laureth sulfate: Palmkernel. Framställs ur palmkärnor och är en mild, hudvänlig tvättsubstans.
  • Stearic acid: Palm-och kokosfettsyra. Utvinns ur kokosnötter. Är konsistensgivare i krämer.
Check. Min deodorant innehåller inte palmolja. Man skulle ju önska att det fanns ett enklare sätt att ta reda på det...

9 september 2013

Palmoljedagbok

Gårdagens funderingar om palmolja gjorde mig nyfiken på hur mycket palmolja jag egentligen konsumerar. Så jag tänkte helt enkelt föra lite dagbok under den närmsta veckan. Dels för att det kan vara nyttigt att få lite koll, dels för att det kan bli en start till att kolla upp vilka varumärken det gäller så att jag kan skriva till tillverkarna och fråga.

Det kommer att bli etikettsläsning och googlande och påläsning om hur palmoljan är dold i kemiska beteckningar och latin.

Klockan är 08:04 och jag konstaterar att jag redan använt palmolja i min handtvål. Och till morgonfikat kommer jag nog att ta ett par digestivekex att slinka ner som vanligt. De är i alla fall KRAV.

Återkommer i slutet på veckan med hela listan.

8 september 2013

Palmolja - skafferiets svåraste

Regnskog skövlas för oljepalmer.
Foto: Kemal Jufri/Greenpeace
Palmolja. Bland det svåraste som finns att undvika för den medvetna konsumenten som läst på om palmoljeproduktionen med regnskogsskövling och allt vad det innebär. I stort sett allt jag köper med "vegetabiliskt fett" i innehållsförteckningen kan jag förutsätta innehåller palmolja. Mycket i godis och kakor. Även hudkrämer och tvålar, om det inte uttryckligen står något annat.

Förra veckan kom en rapport från Greenpeace som en påminnelse. Regnskog fortsätter att skövlas i Indonesien och Malaysia för att plantera enorma fält med lönsamma oljepalmer. Den här gången är det certifieringen RSPO (Roundtable on Sustainable Palm Oil) som kritiseras för att vara långtifrån hållbar. Greenpeace menar att certifieringen som den ser ut nu inte garanterar att oljan kommer från icke-skövlad regnskogsmark. 

Ibland blir jag yr i huvudet när jag tänker på hur komplicerat allt ska vara!

För det är ju inte själva palmoljan som är ond. Även om man lätt skulle kunna tro det när man står och läser pyttiga innehållsförteckningar. Palmolja är ett väldigt användbart fett, från en effektiv planta som kan kan ge avkastning året om. För att få ut samma mängd olja från t ex raps eller solros krävs mångdubbel odlingsyta. Detsamma gäller animaliskt fett, där det krävs en massa resurser för uppfödning av djuren. Felet med palmoljan är inte att den finns utan att den oftast odlas på ett ohållbart sätt. Vilket den inte behöver.

Det är lite samma grej som med sojan, som många älskar att skälla på. Det är ett fantastiskt näringsrikt livsmedel. Problemet är inte att den finns och att vi äter den, utan sättet den i många fall odlas på. (Och att den i nio fall av tio går till djuruppfödning istället för till människomat.)

Men vad ska vi göra då? Greenpeaces senaste rapport visar ju igen att det är nästan hopplöst att köpa grejer med schyst palmolja i. Dessutom är det skitsvårt att handla mat utan palmolja. Och jag ser heller inget självändamål i att försöka utesluta den helt. Däremot känns det viktigt att försöka ha så bra koll som möjligt. Som det ser ut nu är RSPO-certifieringen, även om den inte är tillräckligt bra, det enda vi har. Så här tänker jag:
  • Köp alltid ekologiskt om det går
  • Undvik palmolja när det finns ett bättre alternativ
  • Kolla med tillverkaren om palmoljan är 100 % RSPO-certifierad, om inte - köp inte
  • Sätt in en slant till Greenpeace och andra miljöorganisationer och heja på dem att fortsätta granska och informera. 

7 september 2013

Börjat skolan!

Första dagen i skolan...
Oj, har det bara gått en vecka? Fem dagar i själva verket, sedan jag började mitt studieår om hållbar samhällsutveckling på universitet. Jag ska bara säga det en gång till: Åh vad jag är glad att jag bestämde mig för att göra detta! 

Vi har rivstartat med långa föreläsningsdagar på temat Naturresurser och hållbar utveckling. Vi har till exempel pratat om definitioner på hållbar utveckling och redan där blir det komplicerat. Alla vill ha en hållbar utveckling, men olika personer menar ändå helt olika saker. Framför allt när det gäller vägen dit när vi dessutom måste inse att miljö, samhälle och ekonomi hör ihop. Vår första uppgift var att titta närmare på ett företag eller organisation och se hur de beskriver sitt hållbarhetsarbete. Min gissning är att det finns lika många definitioner som det finns företag. 

Vi har också försökt definiera vad ett miljöproblem är och i samband med det tittat på Sveriges 16 nationella miljömål - hur förhåller de sig till varandra, och går det att uppnå ett mål utan att försvåra ett annat? Många fina ord blir det...

Det har varit en vecka med en crash course i det naturgeografiska systemet, om endogena och exogena processer, naturresurserna som delas in i flödande, fond- och lagerresurser, bergarter, vatten, sjöar, hav nederbörd och markvattenbalans... 

Ja, man får vara vaken för att hänga med om man som jag inte läst någon naturkunskap sedan ettan på gymnasiet. Jag suger åt mig som en svamp. Det bestående intrycket så här efter fem dagar kan sammanfattas så här: Herregud i himlen vad komplicerat allt är! Hållbarhet, miljö och klimat handlar om hela jorden och alla människor och allt annat levande. Allt hänger ihop!

Det här är självklarheter så klart. Men att ägna tid åt att läsa på om hur jorden fungerar är en väldigt nyttig övning för mig. Jorden är full av resurser som ger mig möjlighet till ett gott liv. Tack så mycket. Samtidigt måste jag fatta att dessa naturens fantastiska resurser är de enda jag har. Den här påfyllningen av allmänbildning om hur jorden fungerar med vatten, bergarter, luftströmmar, växter och djur ger mig en ny känsla för den gamla fina klyschan "det finns bara ett jordklot". Vi har allt vi behöver, men det är fullt möjligt att förstöra en massa viktiga resurser så att vi inte kommer åt dem mer. Och ja, vi är på god väg.

Nej, jag ska inte bli sentimental. Jag kommer att skriva mer här efter hand om mina insikter och funderingar, som jag känner på mig kommer att bli många. Till exempel det där om peak fosfor som jag hör om ibland, men skakar av mig, för att det verkar så komplicerat och läskigt. Eller om vatten, som det är lätt att tro att det finns oändligt av.