12 februari 2014

Om att förändra strukturer

Två gånger den här veckan har jag fått förmånen att snacka hållbarhet, miljö, djurrätt och andra viktiga grejer med nya bekantskaper och människor jag inte träffar så ofta. Vad roligt det är. Tack Martin, Pelle, Ellen och Gabriella! (Note to self: Ta alla chanser du får att prata mer med nya människor)

Vid båda tillfällena kom vi in på den där frågan som jag brottas med ibland. Hur ska vi få till en förändring? Ska miljöproblem lösas med konsumentmakt eller är det politikerna som har bollen? Jag gissar att min blogg ger intrycket av att det viktiga är konsumentmakt och individens ansvar: Köp rätt grejer och framför allt inte så mycket. Lär dig hållbarhetsmärkningarna. Se över din livsstil. Och så vidare. Men jag hoppas att min övertygelse om hur viktigt det är med politiskt ledarskap också märks. Vi kan inte enbart konsumera eller miljömärka oss till ett hållbart samhälle - vi måste ha modiga politiker som vågar ta beslut som håller längre än nästa val. 

Jag tror att de flesta håller med om det, även om det är lättare sagt än gjort. Men bilden saknar något. Vi har individens livsstil å ena sidan och politiken å andra sidan, men det finns ju så mycket däremellan. Och då pratar jag inte bara om engagemang i föreningar och partier eller opinionsbildning på olika sätt, utan hur jag som individ faktiskt kan påverka strukturer rent konkret. 

Okej, låter flummigt, men jag menar att jag har möjlighet att göra konkret skillnad på många fler sätt än bara genom att handla miljömärkt och rösta var fjärde år. Okej, jag äter vego och tar tåget, men hur ser det ut på mitt jobb? Hur jobbar vi med hållbarhet i min förening? Kan jag trycka på så att min hyresvärd eller bostadsrättsförening går före i miljöarbetet? Något slags ”gräv där du står-tanke” men ett litet kliv utanför mig själv som privatperson. 

Jag gissar att du som läser min blogg precis som jag gillar tanken på att gå före och leva mer hållbart än vad lagen kräver. Tänk dig att dina miljöval, vad det än gäller, även gällde på ditt jobb eller i din förening. Tänk vilken kick som infinner sig när ens eget initiativ leder till en mätbar förändring och normen förflyttats ett snäpp åt rätt håll. Det kan vara trögt, men det blir aldrig sämre av att försöka. 

Apropå jobbet - det här mejlet fick jag för kännedom från min vikarie som miljösamordnare på jobbet. Det var från byrån som räknar ut våra klimatutsläpp för vår klimatkompensation: 
”Här kommer er utsläppsberäkning för 2013 års tjänsteresor. I jämförelse med tidigare år har ni reducerat er klimatpåverkan med 47 %(!) som främst kan härledas till att ni flugit färre resor över 500 km. Samtidigt har ni ökat andelen km från miljöbilar och minskat km från övriga bilar. Bra!” 
Även om jag själv avstår från bil och flygresor resten av livet, så har mitt bidrag till miljöarbetet på jobbet ändå haft större betydelse. "Köttfri måndagslunchklubben" som jag startade på jobbet innebär sådär 4000 färre köttmåltider varje år och en ökad medvetenhet om köttets miljöpåverkan. Själv äter jag bara 365 vegoluncher per år. Sånt går jag igång på dårå.

-----------

1 kommentar:

Camilla sa...

Jättebra räkneexempel med luncherna. Det ska jag tänka på och försöka påverka mer.
Jag tror som du att det behövs både politiska beslut och medvetna konsumenter. Ingen kan göra allt, men alla kan ju göra något. Bara att vi lyfter frågan och pratar om det så påverkas ju alltid någon att göra något litet val mer miljömedvetet.