2 februari 2015

Fixerade suggor, "djuromsorg" och fina Esther

Jag hörde på helgens avsnitt av det granskande programmet Kaliber i P1. De tittade närmare på grisbranschens "djuromsorgsprogram", som pågår sedan en tid tillbaka.

Alltså, att kalla försöksprogrammet för djuromsorg...

I korthet går det ut på att branschorganisationen Svenska Pig fått tillstånd att genomföra ett omfattande djurförsök med syfte att minska den höga dödligheten av nyfödda kultingar i Sverige. För att lösa problemet sneglar man på Danmarks intensivuppfödning av grisar där suggorna fixeras så de inte kan vända sig. I försöket ingår 4 400 svenska suggor som alltså fixeras under inseminering samt när kultingarna föds och fem dagar framåt. I försöket ingår också att korta tiden kultingarna får dia och ha fler grisar per box. Med tanke på omfattningen är det hyfsad sannolikhet att kött från grisar med fixerade mammor finns i en butik nära dig just nu.

Nu har jag suttit en bra stund och försökt skriva något smart och genomtänkt om detta, men ärligt talat så blir jag bara ledsen, och kommer inte på något alls att skriva. Jag fattar att det handlar om företagare som ser att det går dåligt och de är frustrerade över att konsumenterna väljer billigt importkött när de själva måste följa tuffare lagar. Men bara tanken på att en enda gris tvingas ligga orörlig dag efter dag är helt outhärdlig. Hela grisindustrin är faktiskt helt outhärdlig att tänka på, oavsett vilket land vi snackar om. Bara grader i helvetet.

Djuromsorg my ass...
Lyssna på programmet. Veterinärer och lantbruksforskare är kritiska och det borde alla vara enligt mig.



Nej, för att värma hjärtat skriver jag om Esther istället. För ett par år sedan blev ett kanadensiskt par erbjudna att skaffa en minigris. Esther flyttade hem till dem men efter hand började de undra hur stor hon egentligen skulle bli. Efter ett veterinärbesök fick de sanningen - Esther var en vanlig köttindustrigris, född för att gödas och slaktas vid fem månaders ålder. Hon hade till och med svansen kuperad som man brukar göra i Canada.

För hennes hussar blev det här totalt omvälvande. Insikten att de lika gärna kunde ha köpt Esther i köttdisken fick dem att sluta helt med kött och äta veganskt. De gjorde en facebooksida åt Esther, som nu efter drygt ett år har över 260 000 följare. Esther, som nu är en rätt stor dam på över 200 kg, bor i huset tillsammans med hussarna och hund och katt. Följer du henne på facebook får du varje dag en härlig bild som speglar hennes personlighet. Hon gillar snacks. Och att ta tupplurar. Och bada och böka i jorden och annat mysigt.

Esther får bli ambassadör för världens grisar i köttindustrin. Hon är det som alla grisar skulle kunna vara om de hade möjlighet. Sociala, smarta, lekfulla, vackra individer med stor personlighet.

Hur är det möjligt att vi går med på att behandla djuren i köttindustrin som vi gör?

Inga kommentarer: