15 april 2015

Hejdå skinkmackan

RIP skinkskivan, saknad
av ingen.
Dagens lilla delseger i kampen mot köttnormen handlar om skinkmackor.

Både en och annan gång i arbetslivet så bjuds man på mackor - vid speciella frukostmöten eller kanske som start på en utbildningsdag eller motsvarande. Standardmackan är en ost- och skinkfralla eventuellt med någon liten grönsak. Inga konstigheter.

På den senaste utbildningen jag var på fanns mackor till förmiddagsfikat. Hälften med ost och hälften med skinka. Spaning: De som kom först i mackkön tog ostfrallor och sedan fanns bara skinkmackorna kvar. Bland dem som ännu inte tagit sin macka fanns flera som inte äter kött, med resultat att de fick vara utan och mackorna stod och blev dåliga. Själv nöjde jag mig med en svart kaffe.

Det blev en fikasnackis där och då om det orimliga med den där skinkskivan som få vill ha och som väl ingen skulle märka om den försvann. Varför köper vi ens in sådana mackor? Så idag mejlade vi till alla som brukar beställa mackor och till den leverantör av fikabröd som vi har på jobbet och meddelade att vi från och med nu alltid beställer köttfria mackor. Ingen protest från någon, utan tvärtom tummen upp från alla som svarade. Jag är helt säker på att ingen någonsin kommer att fråga efter vart skinkan tog vägen.

Ja det var den lilla odramatiska historien om hur det gick till när vi skippade skinkmackorna på mitt jobb. Det jag vill säga är att det inte behöver vara så komplicerat att ändra på något man tycker är knasigt. Det är ju ofta bara att snacka med varann och ställa frågan till den eller de som kan göra något åt saken. Går det så går det.

Jag är nyfiken - vad finns det mer för slentriangrejer vi gör i arbetsliv och föreningsliv där man enkelt skulle kunna göra något bättre?

Efter dagens framgång har jag lite hybris och börjar fundera på om även osten och komjölken i kaffet skulle kunna bytas mot något fräschare, men inser att jag nog måste hejda mig. Man kan läsa i tidningen att ost tydligen är lika beroendeframkallande som heroin, och alla jag känner är mer eller mindre addicts. Skulle jag be alla att tända av skulle jag nog få sluta.

3 kommentarer:

Camilla sa...

Haha, bra jobbat! Jag är ju köttätare men äter mer och mer vegetariskt. Man faller lätt in i hur man brukar göra, men det går att ändra på. Till exempel har jag nu lärt mig att de gånger jag är på resturang (lunch eller på kvällen) så börjar jag med att leta upp det eller de vegetariska alternativen. Låter det gott så tar jag det påtalar gärna för sällskapet hur gott det låter. Många köttisar läser inte ens det vegetariska alternativet. Synd att inte se det som ett alternativ som alla kan välja. Det utökar ju menyn!

Ellen sa...

Ja bra gjort! Och varför inte ha något supergott på istället för ost, som hummus eller ärtpesto?

Anonym sa...

VI VILL FORTSÄTTA ARBETA FÖR MILJÖN!
http://www.thebatterychallenge.se/contribution/enkla-val/
Rösta gärna på vårt bidrag och hjälp våran klass att kunna fortsätta arbeta för miljön!